Ja då börjar årets sista månad, det är inte mycket till vinter, den är grön, stormig och med plusgrader. Jag tycker faktiskt att det är skönt med en grön vinter nu efter flera vintrar i rad med mycket snö. Inga vattenproblem, det är nog det bästa. Även skönt att inte behöva pylsa på sig så himla mycket kläder.

Butiken är julpyntad och fin.

Den 1 december. Jag lämnade in min arbetsdator på garanti reparation, den har aldrig fungerat 100% men då jag är oerhört beroende av min dator så har jag dragit ut på det så länge det har gått och nu blev den 2 år om 10 dagar. Det blev tvunget att skicka den till tillverkaren, drygt 2 veckor senaren kom den tillbaka med nytt moderkort, ny hårddisk och ny dvd brännare. Det visar sig då att den nya hårddisken inte funkar så den är nu iväg en vända till tillverkaren igen. Som tur är så är inte vår fransman bara kock utan också en riktig datornörd. Det är Linux som gäller. Lucas har fått igång 2 gamla harvar genom att installera Linux på dem istället vilket är ett grafiskt lättare operativsystem än Microsoft Windows och därmed kan en lite äldre dator fungera. Så nu har jag webbmail, dokumentprogram, bildhanteringsprogram mm. jämförbart med Word och Photoshop. Perfekt. En av datorerna en gammal bärbar perfekt för soffsurf, funkar bra med Facebook men You Tube lite trögt. Görans gamla dator står också redo här som nr. 3 installerad med Linux men där måste vi köpa till lite minne. Sen har vi sådan tur att vi även har datornördiga grannar som kunde avvara en gammal Windows dator så jag har kunnat installera mitt program som jag gör hemsidorna i för det är ett Microsoft program. Ska dock när jag hinner börja labba med Linux hemsideprogram KompoZer. Jag måste ju vad det lider ha ett nytt program och jag inser mer och mer att jag faktiskt inte vill ha det som jag letat så länge efter nämligen ett bra program som ligger online då jag upptäckt att det inte är någon ide med exv. wordpress som sägs vara det bästa och som jag väl tänkt att ok måste lära mig det, det är för tungt, jag märker det nu på flera bloggar jag följer när jag inte har en helt pigg soffsurfar dator och så ska det inte behöva vara, det ligger helt enkelt med en massa för tunga grejer på dessa.

Vidare i dag den 1 december har jag och Göran varit i Visby. Vi skulle bla. hälsa på mormor var det tänkt. Jag gjorde lite ärenden samt hälsade på Eva under tiden Göran hämtade nya balupprullaren. Vi hade lånat grannens stora pickis för det ändamålet men då det var lite startproblem vågade vi inte stanna den några fler gånger så det blev inget med mormor idag tyvärr. Lucas han var hemma, tror han tog hem grindar minns inte riktigt.

Lördagen den 3 december. Idag tog vi in de sista fåren, det var alla lammungarna samt de 50 mammor som inte var avvanda ännu samt våra baggar. Det har ju varit en härlig höst och det har gått bra att fodra ute men snart sjunker dygnstemperaturen under + 5 grader och då slutar ju gräset att växa här i Sverige = djuren måste ha tillgång till ligghall. I andra länder växer gräset ännu.

Söndagen den 4 december. Andra advent och vi var alla 3 bjudna till Stig och Eva på Evas försenade årsdagskalas. Mycket god mat att plocka av, trevligt folk och nya och bra kontakter som knöts.

Den 5 december. Göran färdigställer stallet bakom verkstaden så han kan flytta kalvarna dit  från där det är tänkt att korna ska vara. (Alltså de kalvar som vi vande av för en månad sen.)

Efter ridningen skulle vi ta hem korna. Göran och Lucas har byggt en fålla. Då upptäcker dom att  2 av korna har kalvat. Ev. kan den stora, den vita redan ha kommit i går efter att Göran var på deras bete han verkade lite mer försigkommen. Men nu har jag registrerat båda födda den 6 december. Skönt att allt hade gått bra. Göran övervakade och trodde sig kunna konstatera att båda kalvarna åt. Vi lyckade dock inte fånga in dem idag och sedan hann det bli mörkt också. Vi åkte dock till betet lite senare, då hade den ena kon med kalv dragit sig till hösilaget medans den andra var kvar bland buskarna och den kalven hade irrat in sig i ett buskage så där fick Göran rycka in och därmed kunde han konstatera att även den minsta kalven var torr och varm. Det har visat sig att det är 2 kvigkalvar så snart har vi totalt 5 kossor, jag något år tar det väl men ändå.

Vi trodde inte att kossorna skulle kalva förrän tidigast i februari. Den info vi fått var att kalvarna som vi ju för bara en månad sedan vande av var födda i mars och framåt. Har fått ändra i SCB för jag fick ju i stort sett gissa tillsammans med en tjänstekvinna på jordbruksverket när vi skulle registrera vårt köp.

Onsdagen den 7 december. Vi lyckas överlista kossorna , få in dem i fållan som nu står runt hösilagebalen, lasta dem och köra hem dem.

Lucas lagar mat, här blev det lax i ugnen. Han har även gjort några jätte goda grytor särskilt en och den godaste Spagetti Bolognas jag någonsin ätit.

Torsdagen den 8 december. På kvällen åkte vi till Visby, vi ville bjuda Lucas på julbuffé. Det blev julbuffé på Munken. Passade på att göra det just i dag för att det var jazzklubben också. Mycket trevligt och alldeles lagom mycket got mat. Träffade trevliga människor både nya och gamla bekanta. Avslutade sedan kvällen på G.a Masters där jag också träffade både nya och gamla bekanta vilka även är kompisar med Olsvenne Gårdskött på Facebook. Vi sov över hos mamma och pappa då vi för ovanlighetens skull tillät oss att bli lite glada i hatten allihop.

Fredagen den 9 december. Hemma igen. Vädret blev bara sämre och sämre under dagen och kvällen. Nu kan vi snacka om storm. Då Linda och Amanda blev strandsatta här hos oss i slutet av november och båten lämnade ön i förtid, det var ingenting mot detta.

Taket på hästarnas hus ligger inte där det ska kan man säga.

Det var ju meningen att de skulle tas hem nu vilken dag som helst, dygnstempen har nu gått under +5 och då påstås det inte vara någon betestillväxt och då ska djur ha ligghall. Nu har ju våra hästar fått ensilage ett bra tag så klart, det är ju ingen näring i gräset just.

Hämtade hem Optima, vårt russ från grannarna och hennes tjejkompisar hon har fått leka med i höst. Först får hon dock bara sällskap av Lord här hemma i en hage så hon sakta får vänja sig med ensilaget, hon är ju russ och är ju egentligen allergisk mot mat. Lord han är i bra hull så han kan hålla sig på lite mindre mat dryga veckan.

Lammfiolerna var som vanligt mycket fina. Nytt för i år var rökta nätade urbenade lammbogar. Blev jättebra och där ligger ju kilopriset något lägre.

Tisdagen den 13 december, sista ridlektionen för den här terminen. Rider fortfarande på Tugg. Är fortfarande ganska svag då jag är inte är helt ok efter ryggproblemen för ett tag sedan. Lite specialridning i dag med brukshinder.

Den 15 december kom Filip hem på jullov i stora transporten för skimmelhästar.

Den 17 december levererade vi 12 tackor som vi sålt till en gård i Vamlingbo. Dessa skulle främst fungera som betesdjur så det var tackor som stod på listan att vandra vidare till andra sidan. Inget fel på dem men lågproducerande, att producera 1 unge varje gång eller vartannat år nej det duger inte här. Försäljningspriset är satt där efter också. Är dock glad att dom får leva vidare. Kanske är någon av dem dräktiga då vi haft stort baggintrång i den gruppen ganska sent på hösten.

På kvällen var vi på Folkeryds där vi bla. träffade Philp och Jonte. Innan vi åkte hem igen blev det en snabbvisit på Gåsens lada. Det är alltså en filial till Grå Gåsen kan man säga där tv-serien Så mycket bättre spelas in. Då det nu var lördag så var sändningen av programmet i full gång och där satt en massa människor som var där av just den anledningen och åt samma meny som artisterna gjorden den dagen just det här programmet spelades in. Hade faktiskt läst om detta för ett tag sedan i tidningen. Ett märkligt gäng som satt och applåderade åt en tv. Fast smart affärsidé.

Söndagen den 18 december. Vi vande av resterande mammor med undantag för de 3 som lammade i oktober.

Den 19 december. Optima och Lord får komma ner till de andra i skogen.

Vi jobbade med lammen, sorterade ut de sista bagglammen som ännu gick kvar i tacklammsgruppen för att dom gått med mamma fram till i förrgår. Nu fick dom komma till de andra baggarna i andra ändan av ladugården.

Sedan flyttade vi på gruppen som behöver lite extra omvårdnad, dit flyttade vi i stället de vuxna baggarna som hittills gått med bagglammen då det är den enda platsen där ensilagebalen står utomhus vilket är mindre kul för de mer behövande och dessutom behöver inte baggarna ha första skörd som serveras hos lammbaggarna. Dom blev lite missnöjda ett tag, tydligen var första skörden godare.

Att första skörden är godare har vi också märkt hos tackorna i arrendestallet då vi någon gång då och då även rullar ut en rundbal med hö från första skörden på foderbordet i gamla delen.

22 december. Vi åkte till Visby för att hälsa på mormor. Det blir tyvärr alldeles för sällan. De andra 2 gångerna jag varit där har hon legat men idag var hon uppe och var mycket piggare. Så roligt.

Fotograferat lite i ladugården. Ulrik tyckte "Äntligen ett får med fåret Shaun frisyr."

Julafton 24 december. Jobbar på några timmar på förmiddagen med att skotta fram på foderborden i arrendestallet. Vattna i ladugården, fram med fler backar så det ska räcka och 2 nya balar till hästarna.

Till Visby dit vi var bjudna till kl. 13 och vi var bara ca 15 minuter sena. Julbord med mina föräldrar och Stig och Eva. På eftermiddagen åkte jag, mamma och Stig först till morfars grav och sedan till lasarettet för att hälsa på mormor. Där var redan Inger och Gösta som är på Gotland detta jullov.

På kvällen serverades lutfisk, vått bröd till de som ville ha det och risgrynsgröt.

Vi var sedan kvar i stan ganska länge, inte hemma igen förrän efter midnatt.

Den 27 december blev det dock tvunget att åka till Burgsvik för att hämta halm då det vi tagit hem tidigare var slut.

Ulrik, Åsa och barnen kom lite tidigare och vi var lite sena så dom följde med upp till arrendestallet där vi ännu skulle fodra. Där kan man också promenera på foderbordet och titta på tackorna, vilket barnen var överförtjusta i och man kan även mata dem. Jag hittade också tackan Fideli bland dessa ca 320 st, hon är dessvärre inte sällskaplig av sig alls men hennes mamma som går under namnet Fidelies mamma är det och det är ju kul. Sen har vi ganska många andra som också är så tama så de faktiskt söker upp människor för kel. Bara en av hundarna, Kim fick följa med för 4 jätteglada Border Collies blir lite mycket för barn på bara 2 och 7 år.

Hemma igen hade de andra gäster kommit. Till eftermiddagsfikat bjöd Emelie på dessa underbara pajer. Jag tror det är så att hon är lite av pajernas drottning. Nog ett arv från hemmet. Göran i sitt esse när det finns små barn att leka och gulla med.

Sedan tittade vi på alla djuren här hemma, lammen, kossorna och kalvarna. Fideli och Haqvin hjälpte till att vattna i ladugården.

Till middag lammryggbiff/sadel med kappa. Så där lagom lite tillagad, perfekt Göran, tom Linda som påstår sig inte vara en lammgillare när det kommer till mat gillar som vanligt lamm när hon är hos oss. Potatisgratäng lagad dagen innan som sig ska för den är ju alltid godare dagen efter, eller hur?

Kladdkaka till efterrätt, min favve och så himla enkelt.

Nyårsafton. Vi ser till att alla djuren har mat så det räcker ett tag och sen lyxade vi till det ordentligt enligt våra mått. Det är ganska skönt att inte ha lamning så här års.

4 rättersmeny på Munkkällaren mums och vi valde att ta de viner de rekommenderade till varje rätt vilket jag kan rekommendera om man inte själv är specialist i alla fall för här har ju någon kunnig tänkt till och det blir smaksensationer. Det blev en jätte bra kväll och vi var kvar på Munken till efter kl. 02 på natten. Mest höll vi till i Vinylbaren så klart. Träffade lite sorkar från När, gammal häst- och festkompis mf. Promenerade sedan hemåt till mamma och pappa i natten för vi lyxade oss så att vi till och med sov över.

GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA FRÅN OSS PÅ OLSVENNE!

Nya året kan bara bli bättre, bindande kontrakt är upplösta från och med nu och så snart vi har slaktat nästa gång får vi sälja vårt kött till vem vi vill. Här kommer det finnas möjlighet till välhängt lammkött i klass E och U med insprängt fett, något som restauranger, delikatessbutiker och även vi vill ha.

Den 12/11. Nu tog vi hem resterande lammungar och alla mammor. När de ändå ska utfodras kan dom lika bra gå hemma på en av vallarna, det blir enklare med vatten och även med utfodringen.

Sedan åkte jag och Lucas till stan. Först var vi på lite olika affärer och letade efter ett nytt metspö till honom. Han hade köpt ett nytt i Oskarshamn men det var trasigt när han kom hit. Inte särskilt välsorterat på fritidsfiskefronten i Visby kan jag säga men till slut så hittade han vad han skulle ha. Själv passade jag på att spana in lite julsaker till butiken istället då de flesta av affärerna även hade det sortimentet. I en butik där de dock inte hade julsaker hittade jag istället billiga jeans som var helt ok men det enda paret i min storlek var det redan hål i och där går min gräns, jag köper inte trasiga kläder. Sen packade vi in Lucas cykel och cykelkärra i min lilla bil och körde hem igen.

Ett av Lucas stora intressen är alltså fiske och nu när han fick hem sin cykel så har han cyklat lite här på Näs och även provat fiske, dock inte så lätt i havet. Sen kom jag på att jag kunde visa dammarna och där blev han helt lyrisk. Dock ingen bra dag för fiske, något fel på vädret tror jag. Sen vet vi ju inte riktigt om det finns fisk men det finns dom som säger att det finns det och det trodde Lucas också, han såg tecknen.

13/11. Jag och Luckas plockar ner vågsystemet på vallen där tackor och lammungar har gått och kör istället ner det till betet nere på udden. Grindar finns redan på plats sen tidigare. Tackorna gick redan på vallen där grindarna står. Lucas sätter upp vågsystemet medans jag går längs hela betet för att se om jag hittar några fler djur, det gjorde jag inte. Sedan vallade vi in alla djuren i fållan och startade sorteringen. Det är 125 tackor som gått på betäckning, 120 är sålda. Vi sorterar bort 5 stycken som inte fått betäckningsstämpel samt de 7 baggarna. Göran kom ner det sista och hjälpte till. Och som vanligt jobbar vi mot mörkret. 5 tackor och 7 baggar körs hem.

Jag har tagit upp lammkotletter och dessa göre sig bäst grillade. Göran fixade så gott med honungsgriljering.

15/11. Göran och Lucas flyttar på elnätet för bagglammen.

På eftermiddagen kom en stor djurtransport och hämtade de 120 tackorna som vi har sålt. Det är lite sorgligt, jag älskar verkligen alla mina djur (Nja med vissa få undantag och dessa är inte får) och ändå har jag med undantag av en tacka som jag faktiskt inte upptäckte att hon var en kelgris förrän hon redan gick på betäckningsbetet för försäljning inte sålt någon av våra kelgrisar.

Så jag inte glömmer det så kan jag berätta att de 120 sålda tackorna har dräktighetsskannats hos nya ägaren runt den 20/11. 118 stycken var dräktiga, så kul och dom flesta var dessutom tvillingar.

Tackor på rymmen igen på betet vid Philip. Den här gången dock inget trasigt staket utan någon som faktiskt har glömt och stänga en dörr längst in i den lilla ligghallen som finns och som leder in i ett gammalt brygghus tror jag det är som sedan inte har någon ytterdörr. Vi hittade djuren ganska snabbt och kunde valla in dem genom den ena grinden. Jag passade på att räkna dem när de passerade grindhålet och alla 51 stycken fanns där.

17/11. Något hände med min rygg och det blev bara värre och värre de kommande dagarna.

18/11. Pubkväll i bygdegården. Vi åkte upp till öppningsdags, jag är ju med i bygdegårdsstyrelsen och vi hade lite bestyr till att börja med och räknade med att hinna det innan allt för många kom. Lucas följde inte med. För tråkigt att umgås med svenskar som pratar svenska. Jag var inte på humör men det blev bättre så jag var kvar längre än jag tänkt från början men tog bara 2 lättöl på ca. 4 timmar och kunde därmed köra hem.

20/11. Första gruppen med får får komma in. Det är lilla gruppen som gått här hemma, sådana som behövt lite särskild omvårdnad.

21/11. Jag har varit hos naprapaten, det känns något lite bättre i ryggen. Han sa att det är bra om jag medicinerar med smärtstillande så jag kan slappna av i ryggmuskulaturen. Hittar en förpackning med Brufen som varit utskriven till Göran men som han inte ätit upp, kanske sådana som han inte har tålt, han reagerar ofta negativt på medicin och får avsluta eller byta och så står man här med dyrt inköpt medicin så det blir ju bra att jag kan äta upp dem nu.

Första sommarveckan för huset 2012 bokad. Så här sent har det aldrig varit. Första bokningen brukar vara flera månader tidigare och högsäsong 6 veckor brukar vara fullbokad den sista december. Ser inte ut att bli så i år. Det måste vara den här varma hösten/avsaknaden av vinter som gör att folk inte börjar tänka sommar. Det blir nog bra för all som brukar vara för sena, kanske kan det finnas en chans detta år.

Lucas är nere på udden och fixar hem alla grindar som står där själv. Sedan tog han även hand om all resterande ull som låg där nere sen i somras som vi inte hunnit med. Göran tog dock det mesta med balgripen och lastade på en vagn och tog hem för ett tag sedan. Lucas har nu kört stora traktorn så många gånger med mig bredvid så nu får han köra själv men jag har uppmanat honom att inte vara övermodig, det är stora grejer det här. Men sorken har ju körkort så han fixar det ju.

Och apropå ullen så måste jag ju berätta. Det var ju en kvinna från samhällsbyggnadsförvaltningen här för ett tag sedan, typ gamla miljö och hälsa, jag har skrivit om det. När hon var här lät det ju som om det var ok så som vi gör med ullen ,då kommunen inte kan erbjuda något annat, alltså lägger den i bädden om vi klipper på vintern och så småningom hamnar den på stukan och vidare blir den nerplöjd i en åker eller klippning på sommaren direkt ut på stukan osv. När sedan hennes rapport kommer så var det inte alls så utan hon uppmanade oss att ansöka hos jordbruksverket att få lov att göra det då ull räknas som en animalisk biprodukt och så skickade hon med anmälningsblankett. Jag surnar till lite för som jag ser det så är det kommunen som har ett problem inte vi. Jag ringer till jordbruksverket och det visar sig att jag skulle inte få det godkänt, man kan få godkänt för spridning av naturgödsel, ull ingår inte där, kvinnan på jordbruksverket funderar på om samhällsbyggnadsförvaltningen tänker kompost men ströbäddar är inte kompost. Jag ringer då upp kvinnan på samhällsbyggnadsförvaltningen som sedan har återkommit till mig. Nu har jag fått besked att det är ok att lämna ullen i plastsäckar till närmaste återvinningsstation så tar kommunen vid där. Sedan påminde hon mig om något bra och det var ju som jag hört förut men glömt av, en av våra klippare ska börja ta tillvara ull för export så kanske kan vi faktiskt hitta en vettigare lösning där. I andra länder där använder dom ull till andra saker än till garner och liknande traditionella saker vilket ju är bra. Isoleringsmaterial exv.

Jag var ju så klart kraftigt ironisk när jag pratade med jordbruksverket om den livsfarliga ullen och faran som både vi bönder men kanske främst de stackars klipparna utsätts för. Hon höll med mig men det var så klart en Eu fråga och Sverige hade försökt få undantag men nej och sedan fanns det så klart så mycket viktigare frågor och ull kunde faktiskt vara farlig inte i Sverige men i andra länder.

22/11. Jag är på ridlektion, ny häst Tugg som är nordsvensk pust han är stor och stark. Det var inte helt lätt att rida med min rygg och hade så klart glömt medicinen på morgonen men jag tyckte det blev så struligt med återbud så jag bestämde mig för att försöka. Jag red hela lektionen, kunde dock inte rida särskilt bra man behöver ju ett fungerande säte och jag gjorde pauser när det blev för jobbigt.

Men vad ont jag hade senare på dagen.

Vi hade en konsult här och pratade framtidsplaner, han hade haft värk så han förklarade för mig hur jag skulle ta min Brufen och Alvedon så det skulle bli en smärtstillande effekt. 2 av varje morgon och kväll. Det innebär överdosering av Brufen med en tablett dagligen Alvedon kan man dock äta fler av men det väger ju inte upp överdoseringen av en annan substans. Men så himla farligt kan det ju inte vara så resterande av min 10 dagars medicinering som jag tänkte mig blev så. Blev dock inte hjälpt på tisdagskvällen men fom onsdagsmorgonen och nya doseringen blev jag nästan smärtfri.

Den 23/11. Det är onsdag och det står Visby i almanackan, jag kommer inte alls ihåg vad vi gjord eller om det bara var jag men jag vet att åtminstone jag var i stan.

På natten till den 24:e kom Amanda och Linda, vår volontärer som var här i augusti. De kom med egen bil så vi behövde inte hämta i stan. Jättehärligt att se dem igen och så mycket hjälp vi fick och ändå försökte vi ta det lite coolare och hinna umgås.

I bild Amanda och lammungen Kajsa. Dom träffade ju Kajsa i somras, jag tror tom att det var dom som hittade henne ute när hon blivit sjuk. Det var ett kärt återseende och det är ju ett mirakel med den lilla Kajsa eller hon är inte så liten längre, har hämtat sig jätte bra.

Göran, Amanda och Linda vallade in de 61 tackorna som gick i skogen och körde sedan dessa i 2 vändor med stora transporten till vårt arrendestall. Dags för damerna att få tak över huvudet, en torr bädd och foder på foderbordet.

Sedan blev det ridning. Amanda på Majoren, Linda på Lord, jag på Embargo och Lucas på Pilot. Lucas var sugen på ridning. Han har varit på ett ridläger som barn så att friska upp minnet med några lektioner nej det var inget för honom. Vi skulle bar skritta och ev. trava lite. Hästarna var pigga och trav på Pilot blev istället galopp men han grejade det och vi gjorde om det några gånger. Sen var det väl meningen att jag och Lucas skulle hinna rida lite mer men det blir ju aldrig tid till ridning.

Min kära mormor har blivit sjuk och fått åka till sjukhuset.

Den 26/11. Lördag.  Vi lämnar in lammkött för rökning som vi kan hämta om 14 dagar så vi har rökt lammkött i butiken till jul och nyår.

Amanda och Linda rider på Pilot och Embargo.

Amanda och Linda fick besked om att båten som dom skulle åka hem med i morgon söndag var inställd pga. den väntade stormen. Ingen sorg för det, dom stannade gärna längre och vi tackar inte nej till god hjälp,

27/11. Söndag. Jag åker till Visby för att hälsa på mormor på sjukhuset. Hon är väldigt, väldigt trött och jag stannar inte särskilt länge. Hinner med lite ärenden också, köper en ljusslinga och en annan julprydnad med små lampor i till butiken.

Hemma har dom sorterat bland mammor och lammungar. Alla tackor som redan är avvanda sorteras ut och körs till arrendestallet. Alla bagglamm över 25 kg flyttas till betet här hemma där de vuxna baggarna går. Vuxna baggar gör inget elakt med lammbaggar, det är ju barn och inga konkurrenter.

Vi tyckte nog att stormvarningen var lite överdriven.

28/11. Flickorna rider på Embargo och Pilot igen. Embargo var trött så det hade blivit väldigt lugnt.

Jag är hos naprapaten igen. Jag är dock bättre tack vare medicinen så jag har kunnat slappna av i ryggen.

Göran, Lucas och flickorna tar hem alla bagglammen från vallen på Gans. Dom får nu gå hemma på vallen med de andra baggarna och det serveras ensilage i rundbalshäckar. Tacklammen och ungtackorna sorteras, tacklammen körs hem och hamnar i gruppen med de mammor som ännu går med lammungar. Ungtackorna körs till arrendestallet. Och alla elnäten samlas in och tas hem. Vilket jobb men här går det undan med entusiastiska och starka ungdomar.

29/11. Jag har ridlektion igen. Det är fortfarande nordsvensken Tugg som gäller. Som vanligt för stressigt när jag ska iväg på morgonen så jag glömmer min medicin igen och det känner jag. Rider dock hela passet. Känner att jag kan så mycket bättre normalt och framför allt kunde jag så mycket mycket bättre för 5 år sedan och det är ganska frustrerande har verkligen tappat ridmusklerna. Pausar när jag inte orkar eller känner för mycket i ryggen.

Amanda och Linda tar en sista ridtur, nu med Majoren och Lord för att få lite mer action.

Lite senar tar vi adjö av Amanda och Linda som måste bege sig för att hinna med båten hem till deras vanliga liv i Stockholm. Tack så jättemycket för så mycket hjälp och ni är så välkomna tillbaka, det är så roligt att ha er här.

30/11. Jag och Göran tillbringar dagen i Eksta bygdegård på ett heldagsevenemang eller vad man ska kalla det. Det är LRF Gotland tillsammans med Gotlands Slagteri (ja det stavas så) AB som har påbörjat ett projekt som ska pågå i 2 år. "Att skapa mervärden i den gotländska köttproduktionen". Även Länsstyrelsen i Gotlands län och Europeiska jordbruksfonden står bakom detta. Intressant och givande, särskilt föredraget av en av Sveriges duktigaste styckare. Jag tror på det och det kommer säkert att bli aningens lite bättre för den gotländska köttbonden på sikt. Vi är dock nyfikna på om vi även fortsättningsvis kommer att bli inbjudna att följa projektet då vi ju tänker köra vårt eget race men likväl är medlemmar i LFR, tillhör Länsstyrelsen i Gotlands län och bör väl även ha rätt att ta del i vad Europeiska jordbruksfonden har att erbjuda.

Lucas han är hemma och jobbar själv med ytterligare en hög med ull som vi har liggande sen i somras. Han är så glad i den stora traktorn.

Den 21/10. Idag har jag och David gått igenom alla tackor och lammungar. Avmaskat de lammungar som har diare, vägt alla ungar, satt i nya märken vid behov och framför allt vant av bagglamm som är äldre än 2 månader och 3 veckor om uppe i minst 25 kg.

Sedan åkte jag till Marias hästeri för att rida igen en ridlektion som jag missat. Kul grupp, den yngsta ryttaren var 8 år och den äldsta var 63 år. Jag red på Deli igen nu för 4:e gången så börjar få ganska bra koll på henne.

Göran och David fick fortsätta tillsamman och flyttade de utsorterade bagglammen till en lusernvall där jag och David byggt en hage av elnät. Lusern heter alfalfa på engelska har jag lärt mig av David så nu när jag ibland inte kommer ihåg att det heter lusern så kommer jag i alla fall ihåg alfalfa. Alfalfa ja det odlade vi hemma hos mamma och pappa ibland när vi var små på ett fat med läskpapper på och när fröna grott och sedan växt klippte man av det och strödde på smörgås har jag för mig.

Lördagen den 22/10. David lämnar oss. Det är tråkigt, David han kan ju det här och började dessutom komma bra in i rutinerna och vi har lärt känna varandra mer och mer. Han hade ju redan ett ingenjörsjobb i Skåne, det var ju klart för det finns ingen i Sverige med den kompetensen men han och troligen även arbetsgivaren trodde att det med all administration med myndigheter, arbetstillstånd och godkännande att företaget fick anställa honom skulle ta så mycket längre tid. Men tyvärr för oss gick det ganska snabbt. Jag har nu kontakt med en australier som verkar kunna det här med får och hästar samt 2 stycken från Tjeckien som kontaktade oss redan tidigare i höstas.

Den 24/10 Jag har varit i stan, Visby hela dagen och hjälpt en kompis vid inköp av ny laptop och skrivare samt installerat alltihop. På kvällen blev jag bjuden på restaurang som en del i tack för hjälpen, mysigt och gott och vi skulle behöva träffas så mycket mer.

Höstlov på Gotland denna vecka och affärerna har gått bra.

På kvällen blev det ridning igen tillsammans med Anna på Pilot och Therese på Lord. Älskade Embargo jag är så glad att jag kan rida dig igen.

Dagarna går. Vi flyttar på de avvanda bagglammen så de får en ny fyrkant med lusern. Även ungtackornas fyrkant av elnät flyttas ut på den lite bättre vallen. Vi har börjat fodra tackorna som går med lammungarna med ensilage.

Bilden tagen den 29/10, de växer de små liven som är födda mellan den 12 och 14 oktober. De sötaste pluttarna vi har just nu. Jag har en solskenshistoria med dessa lamm. Det kom en familj och handlade i gårdsbutiken. Dom var intresserade och frågade om lamm och jag älskar ju att prata lamm. Kom då på att jag kunde ju visa dessa småttingar, dom var inte så här stora då. Då visade det sig att dom hade en vuxen dotter som satt kvar i bilen som skulle följa med. Dottern var blind och jag kan ju säga att jag gjorde hennes dag genom att hon nästan fick hålla och känna på en av de vita lammungarna.

Den 30/10. Anna och Therese hjälpte oss att flytta tillbaka hästarna från dammarna till hemmaskogen.

I bild tackor och lammungar som jag flyttar och håller undan med en av hundarna så Göran kan köra med balrivaren och fodra ensilage i lugn och ro på vallen.

På kvällen hade Vattenfall informationsmöte här i Näs som vi var på. Där serverades det goda smörgåsar som Monica och hennes mamma på Kattlunds hade gjort.

3/11. Bredbandsmöte i bygdegården. Grupp utsedd till att reda ut det första och hur ska vi lösa detta här i Näs, vi har ju redan fiber på ett par ställen. Vi behöver ju inte göra som alla andra socknarna riktigt.

4/11. Göran är klar med det röda och klar med kogrindar.

5/11. Försök med att vänja av de 3 kalvarna men så enkelt ska man inte tro att det är och vi jobbar ju med mörkret som alltid kommer för tidigt.

Det blev inget med australiern, han kunde inte komma loss på kort varsel, men nu är det klart med att det kommer en kille från Frankrike i stället. Sen kommer det ett par från Tjeckien runt den 10 januari.

Vi är även en snabbis till Visby och inventerar vårt lager av kött.

Göran har hittat mögel i flisen så nu är det andningsfilter som gäller!

Den 8/11. Ridningen tyvärr inställd idag, för många som lämnat återbud. Vi förlänger helt enkelt höstterminen en vecka så har vi ridit i kapp.

Sent på kvällen åker vi till Visby för att hämta vår fransman, Lucas. Han kom ett helt dygn tidigare till Oskarshamn än beräknat och kom där med med båten mitt i natten. Han hade cykel och en lite kärra med sig så han fick cykla hem till mamma och pappa där vi ställde ifrån oss detta för att sedan åka hem till Näs.

9/11. 2 telefonsamtal. Tackor i 2 olika grupper som tydligen tycker att maten är slut och är på rymmen. Den ena gruppen, ja dom har lite dåligt staket, åker ner med foder och då håller dom sig inne. Den gruppen är stor men den är lätt att valla in. Den andra gruppen, var går dom ut, vi tycker att dom har mat. Den här gruppen vallade vi upp på lilla transportvagnen då vallning inte var så lämplig på asfaltsvägen vid kyrkbyn.

Lucas har börjat med slutstädningen av ladugården.

Baggarna här hemma har också svårt för att hålla sig innanför staketet. Har vallat tillbaka någon eller några nu flera dagar i streck. Göran hade satt för i diket men då de fortsatte att rymma så satte jag upp några hundgrindar längs ett antal meter där staketet är nedtryckt och där med lågt och jag trodde att de hoppade över men det visade sig att de fortfarande går i diket så nu har jag vänt på den grinden och nu funkar det.

Räknade över baggruppen och nej det saknades 5 stycken. Ok, jag tar en promenad ner till skogen för att kolla i den tackgruppen, jag har Vittra med mig. Jag ser att gruppen är så där lagom utspridd så jag bör kunna röra mig i gruppen utan att de blir rädda så jag lugnt och stilla kan kolla om några är baggar istället för tackor. Säger till Vittra att stanna och stanna kvar för annars sticker ju fåren. Jajemen, där gick finullen, den yngre köpte dorseten, 35, Kurt och Ior. Jag går för att hämta Vittra som jag tycker har varit så jätte duktig och stannat kvar. Hon finns inte. Det visade sig att hon blev så uttråkad så hon gick hem.

Sedan åkte jag och Lucas ner i skogen, vi vallade in alla tackor och baggar i fållan som finns där nere. Plockade ut och lastade baggarna på lilla vagnen och körde hem dem igen.

Lucas har fortsatt med städningen av ladugården och jag har samlat in nästan 250 meter vattenslang som har legat ute under sommarhalvåret.

På bilden är det Lucas som kör sin första traktor lektion. Han fick börja med den minsta traktorn. Ungefär som att köra bil.

Lucas kommer från Lyon i Frankrike, det är frankrikes näst största stad. Han är 24 år. Lucas har tidigare jobbat som flyttgubbe, som varubud och som kock. Vi har allstå en fransk kock i hushållet. Gilla!!

Ja det var så lång det. Det är fredag klockan är snart 10 på kvällen, dags att slappa lite i soffan. Jag hoppas att jag snart ska vara i kapp och kunna vara i kapp. Hoppet är det sista som överger en sägs det ju men det vet i rackans med denna dagbok, det är länge nu som jag inte hunnit. Tur jag fotar och gör små noteringar i almenackan. Det händer ju massor av saker här hela tiden.

Den 5 oktober. Vi åkte alla 3 till Hemse torgdag. Vi knatade igenom hela området ganska snabb och sedan åt vi kroppkakor på Hemse matsalar. Troligen första och enda gången David ätet kroppkakor. Dom är ju så där, synd att han inte fick smaka hemlagade.

Den 6 oktober, David fick hålla ställningarna några dagar med vattning av kossor, vattning av tackor och lammungar mm. Ha koll på en tacka på ett av strandbetena som jag upptäckt var högdräktig. Fodrat och vattnat lilla gruppen där Kajsa och hennes kompis går och nappat de 2 sistnämnda. Tagit hand om hundar, katter mm. Vi tog båten till Nynäshamn på kvällen och sedan vidare till Västerås. Vi fick ha hela Görans mammas hus för oss själva, lyxigt. Själv bodde hon hos Görans syster Karin och hennes man Håkan.

Fredagen den 7 oktober. Vi begravde Görans pappa i dag. Begravningen hölls i vackra Dingtuna kyrka. Själva ceremonin var väldigt fin med bla. en kvinna som sjöng med en helt fantastiskt röst.

Efter begravningen och efterföljande minnesstund med smörgåstårta åkte jag och Göran och tittade på huset i Dingtuna där Göran bodde som ung pojke. Vi träffade några grannar från den tiden och fick komma in till dem och titta på deras hus som var likadant och det enda i grannskapet där rummen låg kvar där dom låg från början. Kul att se. Göran gick på den tiden under namnet Storis. Storis bästa kompis hette Lillis. Vi försökte även träffa Lillis men fick beskrivning till fel hus, det visade sig dock senare att han dock bodde i huset bredvid så han hade fått lappen som vi lämnade på dörren. Han ringde sedan några dagar senare. Han är hårdrocksgitarrist, riktigt bra, http://www.myspace.com/stoneclinch, inte konstigt Göran är en sådan rocker det var väl ett gemensamt intresse de hade.

Hela kvällen var vi sedan hemma hos Karin och Håkan där vi åt, drack och hade trevligt med hela Görans familj.

På lördagen den 8 oktober promenerade vi nästan hela vägen från vårat hus och hem till Karin och Håkan. Senare den dagen åkte Göran till Laxå för att umgås med barnen medan jag stannade i Västerås och gick och shoppade med Görans mamma, Karin och Håkan.

På söndagen fortsatte vi att umgås med Görans familj innan det var dags att bege sig till Nynäshamn igen. Åter på Gotland ungefär vid midnatt.

Den 11 oktober, tisdag, ridlektion igen, rider fortfarande på Deli som visat sig vara en riktigt kul häst. Gillar verkligen att galoppera och fixade riktigt rejäla galoppökningar på långsidorna med uppsamling på kortsidorna. Det var sk. markarbete med bommar och några låga hinder.

Göran och David lastar skitspridare och ut på vallar som ska plöjas. I samband med detta gödslades det ut i arrendestallet, lastade direkt i skitspridare. Detta på gick med vissa undantag för annat under resten av veckan.

På kvällen var Göran och jag på teater i Hemse. Jamen, den mössan kan han väl inte ha på sig. Den var speciell och publiken var i högsta grad involverad. Vi delades in i grupper beroende på syskonbilden man var uppvuxen i. Jag hamnade därmed i gruppen för storasystrar och Göran i gruppen mellanbarn. Grupperna skulle sedan samtal om varsin fråga, några grupper hade samma fråga. En sekreterare utsågs i varje grupp. Sekreteraren skulle sedan redovisa detta uppe på scenen vilket vi inte visste innan, inte i min grupp i alla fall. Frågeställningarna var relationsrelaterat. Jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg vår fråga. I vilket fall som helst, Göran var sekreterare för sin grupp och när han äntrade scenen blev hon, teaterkvinnan tydligen väldigt impad av den stora, muskulösa, solbrända mannen med typ 3 dagars stubb och undrade först om han gick på solarium, nej så här brun blir man som bonde tyckte Göran, hon fortsatte att impas och kallade sedan Göran för John Wayne. Jag skrattade så tårarna rann. Senare vid en annan redovisning, då sekreteraren säger att "ja och så var det någon som sa..." så vände sig teaterkvinnan ut till publiken och undrade om den personen kunde resa sig upp och berätta mer, det handlade väl lite om vilka män man faller för och hon fick allt erkänna att typ 3 dagars var sexigt. Skulle tro att alla tänkte på Göran/John Wayne som nästan just gått tillbaka till där hans grupp stod.

Den 13 oktober. Vid dagens kontroll på strandbetet hade gruppen delat sig i 2, jag hittade till slut alla utom just de 2 som ännu ska lamma. Åkte hem och sen följde David med och vi tog med traktor och transport vilket gjorde att vi kom upp en bit och kunde se bättre. På långt håll lyckades vi hitta den första och hon hade lammat, även detta ett svart bagglamm, tror vi såg den samtidigt för just som jag såg den frågade David om den var brun och det var den ju. Vi fortsatte sedan att leta efter den andra och hittade henne nu tillsammans med övrig, hon hade inte lammat ännu. Försökte få henne att gå på frivilligt, det gick nästan men sen fattade hon galoppen. Hon är dock lite tam så efter ett tag lyckades jag faktiskt fånga henne och sen kom David och hjälpte till innan jag tappade henne, han är ju starkare än mig och jag ville ju inte kasta omkull en dräktig tacka hur som helst. Skönt nu hade vi fått hem alla 3.

Den 14 oktober. Den tredje tackan lammade på förmiddagen, tvillingar, fanns inte där på morgonen men någon timme senare var det klart.
 

Jag fick låna David en stund från skitkörning för att flytta på 4 st elnät så våra ungtackor fick nytt gräs.

Den 15 oktober. Finväder, sista sommardagen kan man nog säga, kunde vara ute och jobba i bara t-shirt. Underbart.

Den 17 oktober, måndag. Vi åkte till Visby alla 3. Göran skulle till doktorn och sedan var vi och tittade på en stuga som är till salu och som ev. kunde vara intressant.

Den 18 oktober, Göran och David fortsätter med förstärkningen av det röda stallet.

För min del bla. ridlektion igen. Hoppning med Deli. Kul men jobbigt när man inte gjort det på länge. Orkade inte promenera blandat med stretching som jag brukar när jag har travat ner hästen och kliver av och det kändes i kroppen följande dagar kan jag säga.

Göran åkte till Oskarshamn med kvällsbåten och sedan vidare till Elmia för att främst delta i ett seminarium under onsdagen. Sedan hade han även hunnit gå lite på mässan innan det blev dags att bege sig ända till Nynäshamn då den andra båten var fullbokad.

Nej nu får jag ladda upp detta i etern trots att jag inte är framme vid dagens datum ännu, det är dags att gå och lägga sig.

Den 10 september började vi äntligen gödsla ut vinterns bäddar, helt otroligt men det är inte bara vi som inte hunnit, de som har de starka små maskinerna har inte heller haft tid.

Jag förberedde också Davids ankomst lite genom att bädda för honom och plocka fram lakansbyten och handdukar. Vi åkte sedan båda två till Visby för att hämta honom vid båten straxt efter kl. 23. David kommer från Oregon i USA och är uppvuxen på en gård där de tidigare hade 3000 tackor. Ja 3000 st så när det gäller antalet så har han nu kommit till en liten skit gård. Han är 27 år och är maskiningenjör. Han designar linjer inom matindustrin och har rest en hel del i jobbet både till Europa, Indonesien och Sverige men nu vill han lära sig svenska för han vill kunna söka jobb som maskiningenjör i Sverige. David kommer att bo hos oss under vintern, jobba med sin svenska och hjälpa oss med lammen.

Söndagen den 11 september fick vi beskedet att Görans pappa hade dött. Vad vi förstod så var det ganska odramatiskt och vi är glada för att han fick dö hemma för vi vet vilken hemlängtan han hade när han en tid låg på sjukhus ganska länge. Vi bröt jobbet med utgödslingen, det kändes inte roligt idag utan vi tog det lite lugnare istället. Bla. åkte vi till Lövsta dagen, en dag på vår lantbruksskola där lite lokala mathantverkare ställde ut, där vi kunde titta på lite djur mm.

I veckan den 12-15 september har jag och David jobbat med att sortera alla djuren, det har fått vänta tills David kom för Göran måste vara lite försiktig med sitt ben. Det var 4 olika beten som skulle sorteras. Vi ska sälja 120 djur, de är dessa som ska betäckas så dessa skulle sorteras ut och flyttas till ett och samma bete. De djur som är för gamla eller av annan anledning (vanligen att bara en spene funkar) ska slaktas senare i höst sorterades och flyttades till ett bete. Några av djuren som vi ska ha kvar går kvar där de gick medan andra fick nytt bete. Vi behöver minska ner lite på antalet tackor, dels för att vi har för mycket att göra men mycket på grund av årets dåliga skörd så vi är verkligen tacksamma att vi hade turen att någon just nu ville köpa mycket djur. Skulle vi sedan vilja öka antalet igen så har vi ju redan nu massor av unga små lammflickor som är födda i juli och augusti. Vi har redan tänkt spara 30 st av dessa och vill någon köpa lammtackor till liv så finns det 50 st till.

Tisdagen den 13 september en stor dag. Äntligen, jag har börjat ta ridlektioner igen. Jag hade anmält både mig och Göran men han gick ju och skadade sig så han får väl hoppa på efter jul eller något. Jätte kul var det i alla fall och jag fick rida på en nästan vit D ponny som heter Kalle och är jätte trevlig. Jag skulle dock önska att vi kunde ta med Embargo och Pilot men det får ev. bli längre fram om vi kan låna transport. Tänk att jag fortfarande inte äger en transport och periodvis har det ju faktiskt funnits pengar till det men jag har varit ekonomisk och jag behövde ju faktiskt också en ny bil i så fall.

Den 14 september var Göran på en produktutvecklingsdag på Leva kungsladugård.

Här har jag noterat att Kajsa hoppar upp i luften ibland när hon springer. En underbar syn kan jag säga och de som har sett henne när hon var sjuk förstår det. Ibland får Kajsa och hennes kompis komma ut till de andra lammen med mammor på dagarna. Jag hade för mig att jag skrivit här och berättat att Kajsa och Pinnen är samma lammungen men nu hittar jag inte det men så är det i alla fall. Vi vet ju inte vad det var för fel på henne men det var som om hon hade stelkramp och hon är bla. behandlad för det men bra blev hon av mängder av B-vitamin.

Tisdagen den 20 september, jag fick hoppa över ridningen redan andra gången, väldigt tråkigt men det var en kurs på Lövsta lantbruksskola som jag inte ville missa.

På eftermiddagen åkte jag till betäckningsbetet med grindar och byggde en stor fålla samtidigt som Göran och David åkte för att hämta de riktiga baggarna, 5 texelbaggar och 2 suffolkbaggar. Vi vallade in alla tackorna och alla teaserbaggar, sorterade ut teaserbaggarna, släppte ut tackorna igen och släppte av de riktiga baggarna från vagnen. Slutjobbat för teaserbaggarna som fick följa med tillbaka till baggbetet.

På kvällen träffades vi i styrelsen för bygdegården och städade undan efter sommarens turistuthyrning. Sedan hade vi möte där vi bla. bestämde att vi ska ha en pubkväll i höst.

Utgödslingen från stallarna är igång igen, nu hjälps Göran och David åt med de stallar där vi kommer åt med traktorn. Nu lägger vi det på stuka ute på en vall. Och sedan kom utgödslingen inne i ladugården också igång igen där vi behöver hjälp av någon med de mindre maskinen.

Redan på onsdagen den 21 september åkte jag ner till stranden och betäckningsbetet för att kolla läget. Inte dåligt 14 st betäckta efter 3/4 dygn.

På kvällen den 22 september var vi på möte om bredbandsutbyggnaden i Näs. Det var i LRF Näs, Hablingbo, Silte kretsen och mötet hölls i Gutevins restaurang. Intressant möte. Jag hade dessutom aldrig varit i Gutevins restaurang, jätte fint och även jätte fina produkter de sålde där, riktigt bra presenter, det kan jag rekommendera.

Kajsa har sovit ute för första gången, dom är några till i den lilla inhägnaden och det är flera veckor sedan vi behövde hjälpa henne upp.

Vi jobbade undan med lite rutiner och sen tog vi David med och besökte baggauktionen i Sjonhem ett par timmar. Som vanligt träffade vi många bekanta.

På eftermiddagen kom hela släkten från Visby, mamma, pappa, mormor, Stig och Eva samt Inga-Britt.

Först blev det tårtkalas. Inga-Britt hade bakat tårta och bullar, mamma hade med sig munkringar.

Sedan tog jag mig en promenad på vallen bland alla mammor och lammungar.

Jag har nu plockat fram en annan gammal mobiltelefon där jag hade kamera men kvalitén är ju under all kritik, sen ser jag knappt vad jag fotar, det är bara att knäppa och hoppas. Bilderna blir också mycket mindre så ibland för att kunna få mer närbild så blir bilden för lite men det får gå. Och när jag nu ändå skriver om mobiltelefonen så lyckades jag få igång den trasiga så pass så jag kunde rensa bort alla nummer jag inte använder så alla resterande fick plats på simkortet så nu har jag även alla kontakter för utom att själva telefonen inte verkar förstå att det kan finnas 2 nummer under ett namn men de finns antagligen där så de dyker väl upp om jag köper en ny telefon. Den andra gamla telefonen, Görans gamla utan kamera har vi ordnat ett betalkort till så att David har en telefon som funkar här hos oss så vi kan ha kontakt. Det funkade inte med hans telefon och nu har vi fått lära oss att det finns andra standarder än simkort i andra länder.

Första bilden ett återseende av lammungen från den 24 juli.

På andra bilden ett återseende av lammungen som är svart på ena sidan av huvudet från den 28 juli.

Äntligen kom flaggan upp på väggen. Vår fina riktiga Gotlandsflagga som vi fått i present av Ulrik och Åsa.

Kajsa till höger och den vi kallar Grönsaken till vänster.

Här plockas det äpplen och sorteras till djur eller människor så nu har jag äpplen i källaren till vinterns currygrytor. Ja kanske någon äppelpaj också.

På kvällen bjöd vi på tjälknöl av lamm och potatisgratäng. Jag hade förberett det dagen innan så det var ganska lättvindigt. Mormor hade med sig äppelkaka så det åt vi till efterrätt med vaniljsås. Hon hade gjort så mycket äppelkaka så vi åt sedan äppelkaka med vaniljsås i flera dagar.

Tog en bild när jag var ute för att kolla betesväxten på en vall där det finns staket. Bortsett bildkvalitén så skulle man kunna tro att jag tog bilden för att det såg vackert ut men jag tog den för visa hur trött man kan bli på naturen ibland när den bara tar över och det väldigt snabbt.

På eftermiddagen blev det lite panikhunger och vi bestämde oss för mat på Folkeryds, nu har dom försämrat tiderna igen, tråkigt, det var bara att vända och åka till Hemse i stället. Och vi som åkte i arbetskläderna, jag tyckte att vi skulle ju hem och jobba lite till innan vi skull åka till När och uppvakta Inga-Britt på hennes födelsedag men nu när vi hamnat ända i Hemse så fick det bli När i arbetskläder.

Kontrollen blev istället idag den 27 september. Man blir ju alltid lite nervös inför att någon ska komma och kontrollera men det var inga problem alls och dokumentationen var som den skulle. Här skulle vi bla. svara på vilka besprutningsmedel vi använder. Det är bla. det som är bra med Krav, det är bara att säga att vi är en kravgård och då kan dom stryka den frågan. Sedan handlade det bla. om hur stora gödselplattor vi har och då vi har djupströbädd så är alla stallarna även gödselplattor vilket innebär att vi har ett antal 100 m2 gödselplatta vilket är långt mer än vad vi skulle behöva för gödslet som kommer från våra djur. Det enda som hon hade att anmärka på var ullen som vi klipper från djuren. Vi tar ju inte till vara på ullen och ullen räknas då som animaliska biprodukter och ska destrueras men då det inte finns någon kommunal anläggning på rimligt avstånd som tar emot den så kan dom som myndighet inte göra så mycket åt det och där med ingen prickning. Antagligen ingen annan fårbonde som känner till att ull är en animalisk biprodukt. Tyvärr är det ingen som vill ha ull från korsningsdjur.

Göran och David har börjat återskapa och förbättra en väg som vi ska ta i bruk istället för att köra med stora skitiga maskiner över gården.

David och jag var på betäckningsbetet, vallade in alla djur och lät dem gå en och en genom systemet. 69 stycken har ordentliga betäckningsstämplar. Vi gick också igenom alla öronmärken och satte i några som saknades. Alla djur måste ha 2 märken och då och då tappar dom ett och det är lika bra att få dit ett nytt innan de tappar nästa och så vet man inte vem det är. Och just samma dag och tid som vi ska jobba med lammen så håller dom på att montera ner det gamla vindkraftsverket som stod på vår vall där nere på stranden.

Fredagen den 30 september var jag i Visby ett snabbt ärende, passade sedan på att besöka mormor en stund.

Göran och David jobbade med att få hem stockar och grenar från skogen som ska flisas om några dagar.

Grannen Åka har förvarat flis hos oss över sommaren,  idag hjälptes han och Göran åt med att lasta och köra över det till honom.

David och jag var en vända till Nymans grönsaker. På tillbakavägen stannade vi för att titta på och fotografera ett underligt fenomen med nät som spunnits över alla vallar.

Tidig kväll tillbringade jag sedan på en solig altan med ett glas vin. Hade sällskap av David ett tag. Göran kollade på Tv antagligen sport, lagade mat och började poppa.

Lunch serverades i dag i bygdegården, jag fick nästan kasta i mig min för jag var tvungen att åka hem och serva hovslagaren. Linnea följde med och hjälpte mig. 2 vändor med varsin häst, det var en tapp sko och 3 verkningar så det var avklarat ganska snabbt så vi hann tillbaka och fick kaffe och kaka i bygdegården.

På kvällen lärde jag mig en massa om amerikansk fotboll. Kom också fram till att de flesta spelarna var svarta och fick mig en historielektion som förklarade varför svarta amerikaner är så storväxta och atletiska, det var så att under slaveriet gjordes en avelssortering genom att endast stora starka svarta fick lov att gifta sig så det bara skulle födas stora starka blivande arbetar. Sen var det namnen på tröjorna alla hade vanliga amerikanska (europeiska) namn vilket förklarades med att de svarta under slaveriet fick sina ägares efternamn. Det visste jag nog men har inte tänkt på det på det här sättet.

Idag tisdag 4 oktober var det dags för min ridlektion igen. Ny häst i dag Dehli, gillade nog Kalle bättre men det är nyttigt att byta häst.

Göran och David har fortsatt jobba i det röda.

På eftermiddagen blev det flisning.

David och jag åkte ner och valla in betäckningsgruppen, det var en bagge där betäckningsselen hade lossnat och släpade efter och jag fick inte tag i honom när han var lös i går kväll när jag kontrollerade gruppen. Vi försökte också räkna hur många som inte fått stämpel ännu och jag kom till 25 stycken, det innebär i så fall att 100 st är betäckta, vi har ju släppt 5 tackor mer än som ska säljas och räknar med att ta bort 5 obetäckta innan de åker sin väg men vi får nog passa på så vi inte står här med 5 stycken som ska lamma.

Det var allt för den här gången.

Imorgon åker vi nog på Hemse stortorgdag.

Vi tog en söndagsutflykt till Vallstena där jag hittat en dammsugare på blocket jag ville köpa, en rejäl sak en sån där man har på hotell och andra verksamheter där man använder en dammsugare varje dag, tyckte att vi behövde en kraftigare dammsugare för vi har så mycket hundhår och annat som hundarna drar in. Inför köpet kollade jag lite på Electrolux hemsida och när man läser om vanliga dammsugare som man normalt köper så räknar dom med att man ska använda sin dammsugare en halv timme i veckan, ja då ska man inte ha så här stort hus som vi har inte.

På vägen till Vallstena passerade vi Gothem och kunde se bygget av det ny slakteriet och lammhuset som byggs där.

Vidare åkte vi till Visby, jag hälsade på mormor och Göran han åkte runt och gjorde några ärenden.

Helt plötsligt kom Göran på att han glömt att han skulle vara på styrelsemöte med LRF kretsen på Crêperiet i Hablingbo kl. 19. Vi hann dit och jag måste ju säga att jag var lite avis på att han fick gå på Crêperiet igen.

20110829

Ett försök att rensa i brunnen som har slutat att fungera och ett försök till men nej. Men vi vet ungefär var stoppet är nu så det är bara att gräva det.

20110830

Lena och Kenneth, Görans syster och måg kom för att semestra på Gotland och hos oss några dagar. Kul att se dem igen och nu var det ett tag sen dom var här sist.

20110831

Ett par kompisar till Lena och Kenneth kom idag, Nilla och Pelle från Ven. Dom ska också bo här hos oss några dagar. Ven verkar vara en jättefin ö dit måste vi åka någon gång.

Länsstyrelsen kom hit i dag. Kan man tänka sig vi är utvalda i år igen och dom tror att vi bara ska ställa upp så där utan varsel och räkna får. Att räkna våra får tar antagligen minst en hel dag då man måste åka omkring med ett antal grindar till olika beten, bygga fållor, hitta djuren, valla in djuren, släppa ut en grupp om ca. 20 djur i taget i en mindre fålla, räkna, släppa ut, släppa ut ca. 20 djur osv. Riva grindsystemet lasta dem på gafflarna vidare till nästa bete osv. osv. Vi har 650 får. Dom är välkomna om 3 veckor då är vi färdiga med en sortering av djur som vi just nu håller på med, nästan alla djur ska byta bete. Slakttackor ska sorteras ut och ska till ett bete. Vi ska ha betäckning, de 120 som ska betäckas ska sorteras ut och flyttas till ett bete. Teaserbaggar ska ut, teaserbaggar ska bort, riktiga baggar ska ut. De som inte ska betäckas ska sorteras i 2 grupper och till nya beten. Vissa nya beten har inga staket utan det ska sättas upp el nät. De som går hemma med lamm kommer också snart att behöva flyttas. Sedan har vi ju de dagliga rutinerna med koll av alla djur, vattning. Just nu även enskilageskörd och det innebär en massa balar som ska köra hem. Förra året stämde det exakt med antalet får så man kan ju undra. Jag känner det som ren mobbning. Visst får dom räkna får, det är bara att räkna det.

20110901

Jag och Göran började idag sortera ihopblandningen av de ca 160 tackorna med lammungar och de 118 som tagit sig in till dem. Vi fick ihop 54 av de tackorna som inte skulle vara där och använde nya transportvagnen för första gången och därmed fick vi iväg alla i en vända. De andra som kom med i dagens invallning i fållan var då mammor och lamm som fick en ny vall här hemma.

Senare på dagen åkte Göran till Öja och jobbade med ensilering.

20110902

Göran är i Öja idag igen. Jag fick hjälp av gänget från Hallsta och Ven med sorteringen av resterande lammade, lammungar och inbrytarna. En riktig Gotlandssemester tyckte dom. Det var många fler än igår så det tog tid. Varje gång vi hade fyllt fållan med ca 24 djur av de som inte skulle vara kvar lastade vi lilla kärran och Kennet åkte iväg med dem till dammarna. Resterande mammor och ungar fick också komma till nya vallen.

20110903

Göran jobbar i Öja, gästerna har åkt till Fårö och jag sköter rutinerna. Idag var det Vindkraftsdag i Näs som vi tyvärr missade men vi var på Havdhems marknad på eftermiddagen. På kvällen just innan vi skulle åka till stan fick jag telefon, baggar på rymmen så det var bara att åka dit det och ta hand om det. Sen åkte vi till stan för att möta upp med Lena, Kenneth, Nilla och Pelle som bjöd oss på Lindgården. Jätte trevligt, jag har verkligen varit sugen att gå på Lindgården ett tag nu, det var jätte länge sedan och förr var man ju där då och då.

Nilla och Pelle reste idag. Tack för trevligt sällskap, bra hjälp och god mat.

Vi hämtar teaserbaggarna från betet, några är på rymmen igen, fattar inte var det är dom går igenom staketet. Nu är ju baggarna så snälla och så länge inte alla är på rymmen går dom nog inte så långt. Det blev lite panik med hunden och baggarna rusade och en rusade rakt in i Görans knä från sidan så där rök ett ledband. Vi fick ringa till Lena och Kenneth som fick rycka ut. Jag och Kenneth körde sedan ut med baggarna till 4 olika beten så nu går det 2 teaserbaggar i varje tackgrupp där det går tackor som ska betäckas om 14 dagar och framåt. Pyret han blev livrädd för korna som gick på samma bete som en av tackgrupperna så han stack ut på vallen bredvid. Jag trodde jag skulle kunna få tag i honom men nej. Kenneth fick åka hem efter Vittra men jag lyckades få ombord honom på vagnen igen och sätta en rem runt halsen på honom innan dom var tillbaka, sedan skulle jag leda in honom men han ville verkligen inte utan jag bytte ut honom, det blev istället 35 som fick gå med guten i den gruppen. Nu blev det lite stressigt, full fart till de andra betena för jag skulle hem för att kunna köra Göran till akuten. Lena och Kenneth var bortbjudna så Lena kunde inte köra.

Väl på akuten fick Göran komma in ganska snart och ligga på en brits och vänta så jag åkte till mamma och pappa så länge men då det fortfarande inte hänt något på en och 1/2 timme och det var lite kvar hemma att göra innan det blev mörkt så åkte jag hem. Bla. telefonsamtal om baggarna på baggbetet på rymmen och 35 i Egons trädgård. 35 han hade dock gått tillbaka dit han skulle vara när jag kom och på baggbetet hittade jag hålet men stängde in dem i det vi använder som rastgård på vintern.

Göran kom hem med sjuktaxi senare. Nästa gång ska vi tänka på att man faktiskt kan ta sjuktaxi in till stan också det kostar inte mer än vad det kostar att köra och är det inte allvarligare än nu så kan ju den andra vara hemma och jobba istället i alla fall om vi har mycket just då.

20110905

Lena och Kenneth åkte idag. Jätte kul att ha er här och hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång.

Jag flyttar baggarna till nytt bete.

Göran åker sjuktaxi tur och retur till Visby och ortopedmottagningen där han fick en skena till benet så knäet är fixerat i sidled och kan böjas som man ska böja ett knä. Han ska gå och använda knäet så lite duger han ju till här hemma.

Det märks dock här hemma att Göran inte är i form och vi fick bla. leja för att köra hem nyplastade balar, vi vill inte ha dem stående ute i fält. Tur att David kommer på lördag, vi har ju mycket arbete med djuren kommande vecka och mycket annat också för övrigt som måste göras innan vintern.

20110907

Hovslagare här så jag fick skor på Filip och Embargo så vi äntligen ska kunna rida på dom igen.

Dagarna rusar på och för det mesta händer det inte så mycket utöver det vanliga, men oj vad det var trist att uppdatera i dagboken när jag inte har några bilder och jag brukar ju också minnas tillsammans med bilderna. I veckan som kommer har jag antagligen inte tid att åka till stan för att ev. köpa en ny telefon men så här kan jag inte ha det och det är ju inte bara kameran jag saknar utan de flesta av mina kontakter också, kan inte hitta funktionen för över allt till sim kortet, har letat som en galning men nej. Lyckas oftast ta mig till stan när det mesta är stängt, söndagar eller hämta, lämna vid båten runt midnatt.

Kajsa blir bättre och bättre, nu har hon en ny kompis en ny nappis så nu har vi 2 och det är bara dom 2 som bor inne men nu får dom börja vara ute på dagarna.

Här har dom följt med in i tvättstugan dom vill ha mat och det vill dom hela tiden.

Och jag höll nästan på att glömma länken till I Simons panna, tv programmet som spelades in här i våras. Så pinsamt tycker jag för att uttrycka mig som en tonåring men det är inte kul att se och höra sig själv och jag var ju inte alls förberedd på att jag skulle vara med.

http://www.24norrbotten.se/default.aspx#category=5054247&date=l
atest&clip=6378791&startTime=0m0s

Har just varit inne hos grannen Åke och fotograferat hans små kycklingar.

Beundra och njut.

Hönan var ute för första gången med de små liven, vandrade omkring i närområdet av buren och berättade för de små hur det går till i den lite större världen.

Innan jag åkte hem igen gick hon tillbaka till buren, såg till att alla var med och gick sedan in i sitt hus med alla ungarna.

Idag har Göran klippt häcken som vi har mot storgården så vi bättre ska kunna se om det kommer någon på gården. Han hade med sig Pinnen/Kajsa ut under tiden som fick öva att stå upp och att gå på gräset. Det är stappligt men hon tar sig fram. Försökte fota men då ville inte digitalkameran. Nej jag måste verkligen köpa en ny mobil med kamera känner mig så oerhört handikappad utan den, flera gånger om dagen är jag på gång att plocka upp mobilen för att ta en bild i stunden men just ja jag har en gammal harv till mobil just nu. Tyvärr är det ju inte dom mobilerna man får för 1:- när man tecknar nytt abonnemang.

Lydia ringde och berättade att hon kommit fram till Grebbestad, att lägenheten var fin och att den låg granne med en skog vilket ju är toppen för Frida. Och så berättade hon att Pinnen/Kajsa redan tidigare var hennes favorit lammunge och det minns jag att hon hade en men jag hade ju inte kopplat att det var just den här som typiskt nog blivit sjuk, så nu håller vi tummarna ännu mer.

I dag åkte de sista turisterna så nu har vi stort hus igen. Så alla som är sugna på hårt arbete, nu finns det sängplatser och vi bjuder på goda middagar.

Jag ska bli mormor. Eller det var i alla fall så Marika sa när hon ringde och berättade att Optima är dräktig. Vad bra, nu får vi bara hoppas att allt går bra resterande 10 månader och 10 dagar. Marika berättade att det spekulerades över vilken färg det skulle bli på fölungen med föräldrar med så olika färg. Prickig kanske föreslog jag. Det ska bli jätte spännande.

Pinnen är något bättre, vi bestämde att hon skulle få ytterliggare en chans med B-vitamin. Nu kan hon öppna munnen så jag kan mata henne med nappflaska och hon kan stå en stund, hon vill verkligen. Bräker när hon hör min röst. Håll tummarna och fixar hon det så får hon bli kvar här på gården som tacka.

Idag var det en till som lammade.

I dag hade vi annons i Gotlandstidningarna. Olsvenne gårdskött.

I går den 25 augusti var Göran i stan nästan hela dagen och hjälpte till vid korvtillverkning och paketering.

Jag har fotat och gjort snygga skyltar till butiken, bla. så man ska hitta rätt korvar i en av de nya frysboxarna som vi ställde i butiken.

Har ju glömt att berätta, hittade 2 frysboxar på annons i Visby för 1000:-, som hittat, hade en himla tur för det var flera som ringde efter mig men jag var först.

På korven har vi ännu så länge vita etiketter men jag har med hjälp av Göran designat egna snygga etiketter. Finns både med och utan Krav och Eu ekologiska märket. Vi bryter ju kravkedjan numera vid styckningen, det finns helt enkelt inget Kravcertifierat styckeri på Gotland som kan stycka åt oss.

Den 1 augusti kollade vi Optimas brunst och hon var hur brunstig som helst vilket alltså betydde att betäckningen inte tagit sig. Hon stod sedan för hingsten i 4 dagar. Marika, hingsthållaren sa att hon stod mycket bättre denna gången och det såg ju jag också men Marika har nog ett bättre öga för sådant så nu hoppas vi och håller tummarna att det betyder att hon blev dräktig nu. Snart får vi dessutom veta det men det blir inga nya försök i år om hon inte är dräktig.

Vi säljer boken Smak av Gotland av bla. Fredrik Malmstedt i gårdsbutiken.

Den 3 augusti. Jag kan knappt tro mina ögon, hundgårdar på gång. Fredrik när kommer du nästa gång?????

Vi har hunnit bada några gånger under augusti, härligt.

Bilden är inte från dessa träningar, det är så svårt att hinna fota in action så det blev inte bra utan den här bilden har jag snott på Linneas facebook, hoppas att det är ok Linnea.

Dåliga bilder men jag måste bara dela med mig. Möter man ett sådant här ekipage så får man vänta. Det är maffigt. Hela ekipaget väger 120 ton och är 55 meter långt.

Den 5 augusti sålde vi en livbagge till Lye. Det är roligt att sälja livdjur.

På kvällen hade vi fest i trädgården med några av grannarna, vi var 15 personer, en härlig blandning av bofasta grannar, sommargrannar, sommargrannars kompisar som vi aldrig träffat förut, i våra åldrar, yngre och barn. Självklart bjöds det på grillat lamm, det var olika grillade detaljer och våra lammkorvar. Allt jätte uppskattat. KUL.

Den 7 augusti var det dags för Fredrik att åka hem igen för att börja jobba på måndagen. Han blev dock kvar längre än vad han tänkt från början, om det nu berodde på att det var kul att träffa pappa, att slippa stan eller på ung snygg volontär, ja det vet jag inte.

Den 8 augusti kom det 2 nya volontärer, Amanda och Linda. Amanda har körkort så dom kom med egen bil. Jag trodde nog att dom skulle passa på att se mer av Gotland eftersom dom hade bil men det blev bara en dag och resten av tiden dom vara här vill de delta i arbetet med lammen på gården. Ridning blev det också varje dag.

Den 11 augusti kunde vi andra tack vare Amanda och Linda ta oss nästan en hel dag och kväll i medeltidsveckans Visby. Göran och de andra gick för sig och jag passade på att träffa en av mina väninnor som jag träffar alldeles för sällan. Tack vare Amandas körkort kunde flickorna ta sig fram med både pickis och lilla traktorn. Bla. åkte dom till dammarna och tog hem en tacka med lammunge på kvällen och nappade en unge med råmjölk som inte fick mat. Imponerande på deras 3:e hel dag hos oss och dom hade aldrig gjort sådana saker tidigare. Detta gjorde att vi med gott samvete inte behövde stressa hem.

Men i alla fall, Göran tog Amanda och Linda med sig och fixade lite staket problem vid dammarna så att hästarna skulle hålla sig vid dammarna och inte på vallarna bortom dammarna och sedan flyttade dom på hästarna. Det finns massor med gräs som lammen nu efter att det bara är lamm som har betat vid dammarna ratar. Jag och Lydia sköter annat mer rutinmässigt arbete.

Dagen efter flyttade vi Savas och Optima till skogen där de andra hästarna gått tidigare, lagom avätet så Optima tål betet.

Den 16 augusti fyllde Amanda 23 år, flickorna åkte och handlade och bjöd sedan på tacos och marängtårta. Mums.

Den 17 augusti lammade det senast men ännu är det en hel del som skannades dräktiga som vi väntar på men jag är skeptisk på de flesta men det är möjlig lammning tom den 9 september så visst kan juver växa till. Hittills är det dryga 160 som lammat tror jag.

En cyklande granne kom och talade om att Savas låg upp och ner i ett dike. Det grejade sig och Göran, några andra gubbar och flickorna fick honom på rätt köl. Han såg dock ganska omskakad ut eller vad jag ska kalla det för.

Dagen efter, den 18 augusti kunde jag konstatera att Savas inte mådde bra, låg ner och åmade sig. Helt klart ont i magen. Vi ledde hem honom och Optima. Ringde veterinären som kom och konstaterade trolig tarmvred. Han fick avslappnande medel. Det gav sig dock inte under dagen utan den enda utvägen för Savas var tyvärr att veterinären fick komma på kvällen och göra slut på lidandet. Nu springer han på de eviga gröna ängarna någonstans där han kanske också kan spring ett travlopp då och då.

Lillplutten från den 21 maj blev avvand idag men får gå kvar i gruppen till nästa gång vi vallar in dem i fållan. Mamman och mammans väninna fick flytta till de andra ungtackorna på en betesvall på Gans.

För övrigt hade vi lite mycket otur både med tackor och lamm denna vecka, några problem redde vi ut som när jag insåg att en tacka nog inte bara hade kvarlämnad efterbörd utan hel lammunge kvar och faktiskt efter medicinering kunde plocka ut den 3 dagar efter att hon lammat den första dock även den död men stor så inte kunde jag tro att det var en till, den jag plockade ut låg i sk. sätesläge. Vi räddade på så sätt tackan vilket jag var väldigt glad för särskilt med tanke att jag lyckats adoptera en annan unge till henne.

Den 20 augusti. Amanda och Linda åker också hem. Det blev dock inte så känslomässigt efter 12 dagar men det var 2 härliga Stockholmstöser. Nu bor dom ju så nära så de har förvarnat att de kommer igen någon helg för att få vara på landet och träffa hästarna och de andra djuren. Dom är så välkomna. Vi hann dock med lite jobb innan dom åkte, bla så bytte vi bete för baggarna.

Optima fick flytta in till grannen och några av deras ston som inte heller ska ha så kraftigt bete i några veckor i väntan på att våra killar äter av vi dammarna.

Den 22 augusti. Göran fyller år.

På morgonen åkte han och hämtade vår "nya" djurtransport, ja inte är den vacker men den fungerar och har hydralisk baklem. Vi kommer minst att halvera antalet transporter vilket blir särskilt skönt när det är många djur som ska till beten flera kilometer bort. Sen kommer vi att spara massor av tid på uteblivna punkteringar som det blir hela tiden på balvagnen. Det var ca. 14 mil tur och retur att hämta vagnen så det tog några timmar.

Vi upptäckte att alla 119 tackorna som går i skogen och på en av hemma vallarna har tagit sig in till de lammade ca 160 tackor med lammungar. Det blir ett mega jobb att sortera. Och dom äter ju upp all maten. Ja det kommer att innebära att vi får köra tackor med lamm till andra vallar tidigare än vad vi behövt annars. F - n.

På eftermiddagen gjorde vi en utflykt för att kolla ett lammstall som byggs och sedan åkte vi och åt en god födelsedagsmiddag på Smakrike som dessutom har öppen nästan hela året. +++

På kvällen kom grannarna och åt tårta.

Den 23 augusti, äntligen blev jag klar med och laddade upp nya hemsidan Olsvenne Gårdskött, faktiskt på dagen 1 månad efter att vi öppnade butiken. www.olsvennegårdskött.se eller www.olsvennegardskott.se

Den 24 augusti. I dag har vi flyttat på kossorna och hittat en tacka som gick kvar i skogen med en lammunge dessutom, hon var skannad tom. Kul dock en liten renrasig texelbagge. Öppnade staketet, alla tackorna på den vallen smet in men det var lika bra det för det är lättare att valla ut en grupp på 40 st än en tacka med lammunge så nu får hon gå där tills vi vallar in dom i en fålla någon dag så jag kan märka ungen och sedan flytta dem till de övriga lammade.

Det var allt för denna gången och kom nu i håg att prata Olsvenne Gårdskött med alla som ni känner och alla som ni inte känner.

Den 20 juli 2011. Camilla blev tyvärr tvungen att lämna oss 9 dagar tidigare än tänkt. Det var ett examensprov hon blev tvungen att göra om vilket  var viktigt så hon kan fortsätta med de kurser som är tänkta till hösten. Klokt men tråkigt tyckte vi.

När vi lämnat Camilla på flyget plockade vi upp mormor och fortsatte sedan till Dalhem där vi var bjudna på släktträff på mormors sida. I bild några i gänget. Det är mormors bror Henning, hennes syster Sonja, mormor själv med hårband, Hennings fru Gunnel, mormors syster Rut samt Henning och Gunnels dotter Gertrud och då har jag gått runt bordet. Britta mormors yngsta syster var också med på kalaset så klart då det var hennes söner som för övrigt är i min ålder som arrangerade det hela. Bror Verner saknades dock. Sen var det så klart en massa barn, barnbarn och barnbarnsbarn också.

Det bjöds på grillat lamm och vilket tårtkalas. I bild Göran, Lydia och en av fruarna som arrangerat det hela tillsammans med bröderna.

Även utsidan på den delen som blir gårdsbutik har fått sig en omgång av Lydia. Här har även avvecklingen av den blå färgen börjat men ännu får vi nog dras med den ett tag på övriga byggnader.

Och en till.

Det sista på gårdsbutiken finslipas. Kyl och frys skulle levereras idag, och trots mina tankar på att vi här nere på södra ön ligger sist i tur att få leverans så började jag ändå göra efterforskningar när DHL inte kommit kl. 13.30. Tur man är kvinna och om sig och kring sig. Till slut efter många telefonsamtal fick jag klart för mig att de inte levererar till södra Gotland på fredagar. De erbjöd sig att ta med skåpen tillsammans med leveranser till livsmedelsbutiker på lördagen och skulle kunna vara hos oss vid lunchtid men det kunde vi ju inte vänta på. Som tur var så var Göran i Visby och hade dessutom lånat grannens stora pickis så han fick hämta skåpen själv.

Här skålar vi i bubbel av olika styrka.

Det kom ett femtontal personer under lördagen.

Olsvenne Gårdskött finns även på facebook, bli vän med oss där och följ oss och rekommendera era vänner att bli vänner med Olsvenne Gårdskött.

Åke grannen var den första att gratulera till nya butiken med 2 honungsburkar från egna gården.

Mamma, pappa och mormor kom med tårta.

Stig och Eva med fina blommor.

Här säljer vi kött.

Och skinnen får också vara med.

Kunderna kom ända från Tofta. De blev dock lite förvirrade av andra skyltar till gårdsbutiker lite norr om oss men hittade ändå fram till slut. Så här ska det se ut.

I dag hade vi besök av krögaren på G:a masters hos oss. G:a Masters är en av 8 restauranger som är medlemmar i Kulinariska Gotland. Dom behöver lammkött, mycket lammkött och får inte tag i det och vi får inte lov att sälja till restauranger. Ska nog inte diskutera det ämnet här just nu men ni som läser detta kan ju fundera lite och ha i baktanken att vi får så dåligt betalt av slakteriet att det är rena rånet.

Den 26 juli kom Lydias mamma på bösök, kul att träffa henne en liten stund. Hon är på cykelsemester på Gotland. Lydia och hennes mamma cyklade till stranden och hade picknick.

Vi säljer mer och mer kött för varje dag och är jätte nöjda. Vi får så mycket beröm för vårt kött och så mycket beröm över att vi startat en köttbutik i Näs. Verkligen jätte roligt.

Vi vägde lamm inför morgondagens skick. Hade en köpare av ett bagglamm som jag valt ut här och tittade samtidigt.

Lustig teckning på en lammunge och det är bara på ena sidan.

Här kommer 1 av 3 rör som ska bilda tornet till ett av de nya vindkraftverken, det är maffigt när de kommer kan jag säga.

Grannen lånade vår häst Lord i kväll, dom skulle ha någon ridning med sina hyresgäster tror jag det var och behövde något större än en ponny till pappan i familjen. Terese från en annan granngård kunde sköta om det hela då hon känner Lord väl och vilken utrustning han ska ha.

Jo kylskåpet är nu även fyllt med 3 olika sorters lammkorv för grillen eller stekpannan. Fantastiskt goda. Men det ska det väl vara när det är stjärnkockar involverade.

En härlig bild på mammor med nya lammungar.

Det blir allt oftare Lydia som lagar maten här hemma, hon är riktigt duktig den lilla allätande gormanden. Här serveras det lammlägg tillagad i ugn. Fantastiskt gott och mört. Jag var verkligen nyfiken på den har kött detaljen och som jag trodde är den antagligen kraftigt underskattad. Som jag sa både gott och mört men även lättlagat, den moderna snabbmaten som en av stjärnkockarna vi har kontakt med sa när jag berättade om hur jag gör lammgryta, nästan inget som inte var kött och en lägg räckte bra till en storätande person.

Nu är klockan 23.42 den 1 augusti, det blev ett lite maraton men nu är juli klart.

Den 2 juli. Lydia jobbar på med målningen av gårdsbutiken. Här är taket klart.

På kvällen var vi bjudna till Vall på grillning och Smaklösa uppträdande.

Bilden är tagen den 3 juli på ungefär halva gänget av våra fina dräktiga tackor.

Jag var lite orolig när det gällde engelskan inför att Camilla skulle komma men det gick över förväntan och vi kunde kommunicera lätt och spontant med varandra. Jag tror att det är mycket lättare med de som har engelska som första språk för dom förstår oss även när vi säger fel. 

Stora fina juver.

Lydia är en riktig fighter särskilt när det gäller att fånga tackor och sätta dem på rumpan för att förse klipparna med ett djur i rätt ställning. Här provar hon att klippa en tacka helt själv.

Man kan ju undra vad jag gör, jo jag fixar fika, jag fixar middag, jag flyttar grindar till andra beten, bygger fållor och driver in får så det är färdigt när klipparna kommer.

På kvällen tog vi flickorna med och åkte på tornerspel i Lojsta.

Den 9 juli var det helgrillat lamm vid bygdegården, vi var där alla 4 + de gäster/turister som just anlände. Jag skulle varit i bygdegården och hjälpt till som styrelsemedlem i bygdegårdsföreningen innan men som vanligt händer det saker och jag hann inte. Det är så när man har mycket att stå i.

Här har vi hämtat hem henne och de 2 små liven.

I bild Lydia med den ena ungen. Naturligtvis ur mysigt med liten unge. Tror aldrig jag träffat någon som är så djurkär som jag själv innan jag nu lärt känna Lydia.

Nu i skrivande stund har 10148 lammat och hon är så tam så det är inga problem att ha turister i hagen som vill kela med lammungen. Härlig mamma tacka.

Camilla vill lära sig svenska, hennes mamma är från Sverige men har inte fört svenskan vidare till Camilla. Hon snappar upp en massa svenska och skriver ner. Jag brukar ju kalla min katt för Pluttan och numera om Göran kanske är lite kaxig så kallar Camilla honom för Plutti, Plutti. Hon har humor den flickan.

Den 13 juli. Optima har varit hos hingsten i dag. Det är grannen Stuteri Mariline - Levide gård som har den fina russhingsten Exact 630. Nu håller vi tummarna.

På kvällen hämtade vi hem alla dräktiga tackor från stranden, det var dags och jag hade dessutom lovat projektledaren för vindkraftbyggandet att flytta dem senast idag så de skulle få fri tillgång till marken. En tacka hade redan lammunge vid sidan, de började ju tidigare än beräknat det här. Den lilla familjen åkte jag och Camilla ner och hämtade annars var det Göran och Lydia som jobbade med hemtagningen.

Lydia jobbar på med målningen.

Bilden är tagen när jag och Camilla kom ner till strandbetet för att hämta lammgrindarna som inte behövs där nere längre. Här pågår resningen av ett nytt torn där sedan själva verket ska sitta på toppen. Det är inga dåliga kranar dom använder.

Hela södra udden är en arbetsplats så för att komma ner med personbil krävs ett passerkort vilket alla med mark där nere får. Denna dag när vi kom ner med traktor var det avstängt men vi fick ändå komma fram och fick dessutom hjälp att lasta lammgrindarna på pallgafflarna. Vet inte om det var ren snällhet eller för att det skulle gå snabbt så vi kom iväg igen, men snällt var det ju.

Det blir mycket bilder men en bild säger ju mer än 1000 ord sägs det ju.

Jag har ridit lite på Filip då Linnea var på fastlandet och praktiserade, kom igång i och med att det visade sig att Lydia gärna ville ta upp sin ridning igen.

Den 2 juni står kastanje träden i full blom, ljuvligt vackert.

Vi har börjat jobba på att få igång en gårdsbutik. Det är mycket jobb och i början i juni hade vi några murare här som murade igen 3 dörrhål.

I vecka 23 fick vi äntligen ut alla djur på bete vilket naturligtvis minskade arbetsbördan något.  Det var främst Göran och Lydia som jobbade med detta.

Den 9 juni anlände de 3 korna med kalvar som vi köpt.

Lydia städade husvagnen inför att det kom ytterligare 2 volontärer Sandra och Melenie den 10 juni och som stannade i 11 dagar.

Här rider alla 3 volontärerna iväg. Det är egentligen bara Melenie som kan rida och hon tyckte att det var toppen att rida på Filip för han svarade så bra på hennes kommandon. Sandra och Lydia är på skritt nivå ännu men Lydia som ridit som barn kommer att kunna lite mer innan sommaren är över.

Vi har både hunnit lämna kött för rökning och hunnit och hämta det. Det är meningen att det ska finnas rökt lammfiol när vi öppnar butiken. Vi har dock tjuvstartat lite med köttförsäljningen till släkt, goda vänner och våra turister.

Och minstingen han växer och frodas och främst är han bara vansinnigt gullig.

Och här har vi 2 st av dem som föddes i april.

Max en ung kille på 16 år från Stockholm som bor hos sin mormor och morfar här i Näs hela sommaren har börjat rida hos mig. Kanon bra och han vill rida mycket så det blir så ofta jag eller Linnea kan. Detta har faktiskt gjort att jag ridit en hel del, det känns i kroppen kan jag säga när jag 3 dagar i stäck ridit ganska länge och i ganska högt tempo. Just nu har vi fler hästar igång än vad vi haft på länge.

För övrigt firade vi midsommarafton med sillunch i Nisseviken. Senare på eftermiddagen kom även Inga-Britt och vi grillade på kvällen. På midsommardagen fick vi besök av Inger och Gösta och deras vänner och sedan blev vi bjudna på grillkväll hos grannarna.

I år blommar kaktusarna igen. Dessa taggiga växter har verkligen något av det vackraste när det kommer till blomman.

Göran mitt bland nyfikna lammungar.

Embargo och Pilot njuter i sommarvärmen. Tyvärr är Embargo halt igen på samma ben som förra sensommaren. Men nu är han nyverkad och med nya skor och hovslagaren hittade inget fel i hoven så jag ska kolla igen. Hoppas verkligen att jag kan rida honom snart igen. Pilot måste få skor fram och tyvärr hade hovslagaren inte med tillräckligt stora skor så det dröjer ännu några dagar innan vi kan rida honom på grusvägarna igen.

Våra kossor med kalvar.

Nästa gång får vi ta vid där och fortsätta med östergarnslandet.

Vi hade hoppats hinna med en baddag hos Inger och Gösta men tyvärr, vi får satsa på Stig och Eva istället någon dag då de är vid stugan i Sjauter.

I bild kossor på Ejmunds gård.

Nu äger vi en visserligen gammal men en stor djurtransport vilket vi verkligen behöver. Vi kommer antagligen att kunna köra mer än dubbelt så mycket djur per lass och det gör ju en del när man som vi har 480 vuxna djur.

På hemvägen körde vi ner längs den vackra Ekstakusten där man ser Karlsöarna så nära. Tyvärr inga vackra natur vyer men dock denna mycket lustiga skylt. Ja det måste ju vara ett jätte problem om folk bygger stentorn av alla stenar på hela stranden och tänk alla torn man måste zick zacka fram mellan och hela stranden måste ju bli förstörd för all framtid för inte återställer vind och vatten stranden under vinter. Klart att dess stenar lockar till att bygga torn med men vad är problemet. Någon som kan ge en förklaring?

Den 29 juni nere på stranden för årets första dopp. Det var jätte skönt i vattnet och i luften också för den delen.

Här ska en av 3 vingar sitta.

På kvällen flyttade vi våra kossor till nytt bete.

I bild några av lammungarna sedan april med mammor.

Fin fin ungtacka efter mamma Suffolk som ligger bakom och pappa Gotland, en sådan skulle man vilja behålla som livtacka.

Minstingen som föddes den 21 maj tillsammans med mamma och ytterligare en ungtacka från den gruppen. De går tillsammans med aprilgruppen men håller sig för sig själva.

I dag har vi haft tv här. I Simons panna heter programmet. Simon lagade lammytterfilé med kappa från ett av våra lamm. Det var underbart gott, det bara smälte i munnen. Vi fick några fina tips när det gäller tillagning av kött av denna gourmetkock. Och det bästa av allt, vi fick åter höra av en gourmetkock att så bra lammkött hade han aldrig varken sett eller smakat. Här länk till Simons företag http://www.hemmagastronomi.se/index.html. Under en del av inspelningen visade tackorna sen april upp sig och sina lammungar i bakgrunden.

I dag har vi också fått hjälp att putsa alla fönster i hela uthyrningsdelen. Det finns inte ord för hur stor hjälp det är. Nu känns det nästan som en baggis att få resten städat till den 11 juni.

I veckan som gått har vi haft den årliga Krav revisionen. Det flöt på bra och Anita tror att vi har framtiden för oss.

Alla tackorna är avvanda sedan den 23 maj. Jätte skönt, det minskade arbetstrycket med djuren drastiskt.

Kan vi locka med en köttbit?

Och minstingen frodas.

Tisdagen den 17 maj sorterade vi alla tackorna i arrendestallet. De som gått i betäckning i en grupp och de som vi kört dit efterhand som vi vant av dem från lammungar här hemma i en grupp.

Den 18 maj dräktighetsskannade vi alla tackorna som gick med bagge i mars. Jag har alltså hittat några som kan se dräktighet eller inte men ännu lite på nybörjar nivå men som jag förstod det så var det stor skillnad på hur bilden såg ut när dräktighet syntes och när det inte syntes. Hur tillförlitligt det sen är i verkligheten får vi se när lammningen är över. Nu såg det ut som om resultatet var jätte bra, 169 av 183 tackor såg dräktiga ut. Sen hade jag snurrat till det lite och de senaste 27 tackorna som vi vant av här hemma och kört till arrendestallet råkade komma med bland tackorna som skannades. Ganska många av dom såg också dräktiga ut vilket ju gör att jag känner lite osäkerhet över hur lätt det var att se dräktighet eller inte eller om dom gått här hemma och blivit betäckta av bagglammen. Ja det får vi också svar på längre fram i sommar. Nu har vi vant av ytterliggare 24 tackor och i morgon tar vi resterande 49. Nu kan man ju undra om de också är betäckta. Samtidigt har vi ju inte haft problem med det tidigare år och vi vet ju också sen tidigare försök att betäcka på våren hur svårt det är.

I lördags den 21 maj fick de som lammade i april flytta in i trädgården. Vi kom fram till att gräset blivit så högt så i stället för att köra gräsklipparen högt för att sedan kör en gång till så får dom beta av det värsta. Bilden till höger.

Sen hade vi lite slappardag i lördags. Vi tog Lydia med oss och åkte ner till Majstregården och åt mjukglass. Körde så klart den vackra kustvägen ner till Hoburgen, tittade på Hoburgsgubben, stannade vid Körsbärsgården där det visade sig vara vernisage så det bjöds på bubbel. På hemvägen körde vi över Hamra och stannade till vid Hamra krog.

Nej det kunde ju inte vara möjligt. Våra unga dorset baggar som går bredvid har inte varit inne hos tackorna. Sen slog det mig att innan alla bagglammen var slaktade så var det ju en rackare som hoppade över och som jag vid ett flertal tillfällen fick fånga och se till att han kom tillbaka på rätt sida av staketet.

Vi klippte ju våra baggar och de 6 vinterlammen (alla tacklamm) som fanns kvar för inte så länge sedan. Jag fick då se att den ena hade juver och när vi kom hem från vår utflykt den 21 maj hade hon nedkommit med den här lilla baggen. Här har jag gjort i ordning en egen liten box till dem.

Har ju helt glömt att berätta att LG Produkter reagerade direkt efter att jag skrivit i dagboken om dem. Det kom en mail som förklarade saker och ting med personalbrist vilken nu skulle vara över samt att dom hade skickat offert till oss, fast den har vi ju inte fått. Ja då hoppas vi att det blir bättre service framöver men färgkritor till baggarnas betäckningsselar kan vi inte köpa där, dom måste fungera vid varje betäckning.

Den 14 maj åkte vi med traktor och vagn ända till Svaide fiskeläger för att hämta en liten båt som vi har köpt. Nu ska den tydligen snyggas till lite och sen ska den i sjöen nere på udden.

Vi håller på att stängsla in ett stort nytt bete som vi har fått tillgång till, jobbade ganska mycket med det förra helgen och lite nu denna helg så nu är det snart klart. Det har inte gått får där på flera år vilket är jätte bra. Vi kommer att släppa de tackor från 2010 som inte gick i marsbetäckningen där samt de födda 2010 som inte blev dräktiga.

Vi har fått hem lite nya skinn, hittills har jag dock bara hunnit lägga in de vita på www.lammskinn.net .

Lydia är med och hjälper till med allt vi gör, hon har en sådan positiv inställning till att vilja vara med oss.

Det var kämpigt för klipparen, det är trögklippt så här års och baggarna är stora så det tog drygt halva dagen.

Valborgsmässoafton firade vi som vanligt i bygdegården där vi fick tre rätters meny. Dock var vi så trötta så istället för att följa med och titta på elden åkte vi hem och däckade i soffan.

Onsdagen den 4 maj hade Göran avslutning på sin kurs. Jag hann inte följa med till stan den här gången heller.

Söndagen den 8 maj fyllde Görans son Johan 25 år så Göran tog båten till fasta landet för att fira. Han var sedan hemma igen redan dagen efter.

Den 10 maj var vi på planeringsmöte med Ekolamm Gotland. Vi fick också en spännande föredragning om något nytt där vi kanske skulle kunna få ut ett mervärde för våra lamm.

Lydia har kommit till oss. Det var igår onsdagen den 11 maj som jag hämtade henne vid båten. Lydia är en trevlig ung dam som ska volontärjobba hos oss i sommar. Det ska bli spännande och ni kommer säkert att få hör mer om det. Lydia har med sin bamse hund Frida. Vi tyckte väl att det inte spelar så stor roll om vi har 4 eller 5 hundar på gården. Ännu verkar det dock mest som om våra hundar är rädda för bamse valpen Frida.

I dag har vi jobbat som vanligt, Lydia är med och vi visar. Speciellt för dagen är att vi har dräktighetsskannat några tackor för att se hur det funkar och hur vi ska genomföra det hela nästa onsdag då alla tackorna från betäckningen i mars ska skannas. Speciellt för dagen kan man också säga att det är att vi varit på en gård och tittat på kossor som är till salu. Vi funderar nämligen på att köpa några dikor.

Filip kom hem ståndsmässigt i denna transport för skimmel hästar.

Den 15 april vande vi av ytterligare 27 tvillingtackor, det var ca halva gänget från andra heatet ladugården. Passade även på att väga en hel drös med ungar.

Den 17 april vande vi av 24 ettor. Jag kände att det behövde bli lite mindre med djur i enlingsstallet. Vi vägde inte ungarna.

Den 18 april kom Matilda för att vara med sin pappa några dagar under påsklovet. Hon hade med sig kompisen Ester.

Senare på dagen vägde vi alla våra lammungar och sorterade de som skulle slaktas dagen efter.

Den 19 april gick då de första 22 lammungarna från denna kulla. 05.30 kom bilen, gäsp.

Det är några, alltid samma lilla gäng som fortsätter rymma vid arrendestallet. Nu hoppar dom över staketet. Nu efter några gånger har vi låst in dem, vi kan inte ha dem springande i andras trädgårdar och på andras vallar och betena är inte riktigt klara ännu för säsongen.

Den 20 april tillbringade jag kvällen i bygdegården med förberedelser, ställa fram alla bord, duka mm till 100 personer.

Och den 21 april tillbringade jag kvällen i bygdegården igen. Nu var det äggsexa. Vi började med att göra i ordning dryga 100 st förrätter, något toast Skagen liknande. Varmrätten hade vi beställt så den levererades nästan klar och det som återstod fixade leverantör Stine med. Efterrätten fixade vi själva. Avdukningen gick i ett jehu, tydligen var alla väldigt angelägna om att få bort borden så att dansgolvet kom fram istället. Jag ställde mig i disken, sköljde och fyllde korgarna och in i maskinen sedan var det andra som lyfte ut färdigdiskade korgar, torkade och ställde in i skåpen.

På natten straxt efter att jag kommit hem kom Görans pojkar, Johan och Fredrik samt Johans flickvän Frida.

Matilda och Ester åkte tidigt på morgonen den 22 april. Skulle hem på fredagen, det var någon som fyllde 15.

Som vanligt när någon besöker oss för första gången blev det Hoburgsgubben med tillhörande glass på Majstregården samt en massa vackra vägar och vyer på södra Gotland.

Den 24 april åkte vi alla till Visby och gick på sightseeing samt åt gott på Nunnan.

Vi har ätit gott och försökt hinna med att umgås med barnen men på annandagen den 25 var vi tvungna att väga alla lammen igen för senast på tisdagen måste de veta hur många det blir till slakt nästa vecka och om vi kanske dessutom kunde skicka 10 fler än planerat. Det kunde vi. Det tar ju en stund att väga alla ungar och sen ska det matas in i programmet och man ska räkna och kolla och programmet ska räkna. Dessutom skulle vi hämta gödseltunnan i Stånga men det gjorde Johan och Frida. Sen hade vi ju kraftfodringen kvar. Ja det blev sent så ungdomarna fick fixa maten och det gjorde dom mycket bra. Lammytterfilé med klyftpotatis.

Barnen åkte hem på morgonen den 26 april.

Vackert väder har vi och vi börjar bli riktigt solbrända.

Varm är det också så vi har eller främst jag har äntligen lättat på kläderna. Vinteroverallen har varit skön länge.

Vi behöver inte elda upp huset heller bara om det blir lite fall i temperaturen eller om vi vill ha varmvatten. Vi kan ju unna oss ett liv utan varmvatten innan sommargästerna kommer.

Idag hade Göran kurs i Visby igen men idag hann jag inte följa med utan hade en del vattning kvar samt kraftfodringen.

Vi har lika mycket att göra som vanligt.

Söt lammunge i mineralhinken.

Onsdagen den 13 april var Göran som vanligt på sin kurs i Visby. Jag var med till stan och passade bla. på att hälsa på Filip.

Straxt efter att jag hämtat Göran när kursen var slut för kvällen upptäckte vi att vi båda hade missade samtal. Det var Ragnar som vi arrenderar ett lammstall av samt grannen Åke. Oj, oj 180 tackor på rymmen vid arrendestallet. Det är väl typiskt att det ska hända när båda är borta. Fantastiska Åke hade dock lyckats med bravuren att på egen hand få in dessa igen. Det hade varit jobbigt och han hade varit på gränsen till att ge upp men inte gjort det. Tack, tack, tack. Vad skulle vi annars ha gjort, när vi väl var hemma var det ju beck svart ute.

Jo vi hittade ju Gotland bland tackorna som skannades den 17 november och det går ju inte att ha bagge bland tackor på senhösten utan att det blir vissa konsekvenser av det.

Lammning, ja det var ju så långt fram i tiden så cirka datum har jag trots att jag kollat detta flera gånger glömt. Men hur som helst så söndagen den 3 april passade jag på att kolla juver på alla tackor i arrendestallet, dom står så fint uppradade längs foderborden vid utfodring. Jag hittade 4 tackor med juver.

På måndagen den 4 april tog vi hem dem och på onsdagsmorgonen den 6 april när Göran kom ut hade den första lammat, det är de 2 ungarna på bilderna.

Vi flyttade på trillinggruppen till 1:a heatet för att göra plats åt dessa nykomlingar samtidigt som det faktiskt blev mer praktiskt att slå ihop de 2 grupperna då de ska avvänjans samma dag och vi redan dragit ner på foder och drog nu ner ytterligare.

På kvällen den 5 april hittade jag ytterligare en tacka i arrendestallet med juver men den hann vi inte ta hem dagen efter och när vi kom på morgonen den 7:e hade hon lammat. Nu får dom bo kvar där uppe några dagar men sen tar vi även hem dem. Men nu är det inga fler med juver.

Den 5 april vägde vi de kvarvarande vinterlammen samt alla enlingar inför lammskick på onsdagen den 6 april. Vinterlammen hade växt bra så det blev bara sådana i skicket och nu har vi bara 6 stycken kvar av dessa.

På kvällen den 6 april hade Göran sin kurs i Visby men den här onsdagen följde jag inte med till stan.

Det blev 3 vändor med traktor och balvagn till arrendestallet dit de avvanda tackorna flyttades.

Tackorna fick en egen avdelning i arrendestallet och får nu äta ett grovt hö i ca en vecka så de sinar innan vi blandar dem med övriga tackor i arrendestallet.

Hovslagaren var här den 8 april, skodde och verkade de flesta av våra hästar så han blev ju ganska trött på lammungar som vrålade.

Den sista av de 5 tackorna hade lammat när Göran kom ut den 10 april på morgonen. Jag hade gissat hur många lammungar tackorna skulle ha genom att titta på juvren och gissat rätt på alla.

Söndagen den 10 april, igår vägde vi 2:a heatet tvillingar för första gången. Samtidigt delade vi på gruppen. De 27 tackor med ungar som lammade den 6/1 tom den 13/1 fick flytta över till 1:a heatets ungar så vi kan dra ner på kraftfodret utan att det drabbar de 25 tackor som ska vara kvar lite längre.

Idag den 11 april avslutade vi mars betäckningen, det blev några dagar senare än planerat men det gör inget. Baggarna får nu vara kvar i arrendestallet men i en egen avdelning. Dom behöver äta upp sig lite.

Inga-Britt kom idag för att hjälpa till med det sista med allt nötkött som vi hade fått. Vi har ju ingen egen kvarn att mala med så hon hade med sig sin.

Här har vi samlat ihop och flyttat 4 baggar till en lite fålla på framsidan. Det är 3 st renrasiga dorsetbaggar som är lite dryga året gamla och en övervintrande vinterlammbagge som ännu ska slaktas. Vi fick nämligen besök av några som ville köpa en renrasig dorsetbagge, dom fick välja mellan 2 av dem som hade samma pappa. Så nu har vi sålt vår första dorsetbagge. De andra 2 ska vi behålla här på gården då de har annat påbrå på fädernet än de 2 baggar vi köpte.

Nya dorsetbaggar till försäljning kommer att födas här hos oss i slutet av juli och in i halva augusti. Dessa ska sedan gårdmönstras vid ca 4 månaders ålder och sedan kan de säljas. Vi får se hur de mönstras och hur kämpigt det skulle vara att få komma till auktionen i Linköping om någon klassar sig mycket bra. Det är ju nya regler med anledning av fotröta och ska man behöva gå igenom alla fötter i hela besättningen för att ta någon bagge till Linköping kan det ju bli dyrt, vi har ju nästan 500 får.

Vägning av första heatet tvillingar från ladugården. Vi vallade över dessa till rastgården i anslutning till vågen och fick samma fina flyt igenom vågen då de vill tillbaka till sitt stall och sin rastgård. Det är ju inga avstånd så dom knallar så fint tillbaka.

Eventuellt kan även en unge härifrån slaktas den 5 april om det skulle behövas, vi har tänkt skicka ganska höga vikter i år. Fler kilon att få betalt för.

Tidigare i veckan blev årets eu-ansökan klar.

På onsdagen var vi på möte i Visby och sen hade ju Göran sin kurs, jag var hos mamma och pappa den här gången. Sen bjöd dom på middag när Göran var klar så det blev ganska sent innan vi kom hem.

Första stora vägningen av lammungar från årets lammningssäsong. Mammorna är ännu kvar och i den här gruppen med enlingar kommer mamman vara kvar tills ungen slaktas vid ca. 3 månaders ålder. Vi drev över alla djuren till en annan rastgård där vågen står i anslutning och stängde in de djuren som bor där vanligtvis i sitt hus. Det visade sig ge en bra ström framåt genom vågen för att komma tillbaka till sitt eget stall och rastgård där hösilagebalarna väntade så det var relativt smärtfritt att få igenom 200 djur.

De första enlingarna kommer att slaktas troligen den 5 april, har inte fått exakta datumet ännu men det är oftast tisdagar som gäller.

Tackor och lammungar på rymmen. När vi tittade ut genom ett av våra köksfönster möttes vi av den här synen. Tredje gången nu som den gruppen öppnar sina grindar så nu har vi satt ett band där de går ut så grindarna håller ihop.

Sommartid, underbart med längre kvällar.

Tänkte bara skriva lite kort.

Göran har börjat en kurs på Almi, företagsskolan, det är 7 ggr och är nog väldigt nyttig och inspirerande på många sätt. Det kostar bara 1000:- vilket ju innebär att den är ordentligt subventionerad så det är lika bra att ta chansen. Jag har passat på att åka med till stan de 2 första onsdagarna, förra onsdagen tillbringade jag med Eva och nu i onsdags var jag hos mormor.

I dag var lantbrukare Göran Lundin med i sändning på Radio Gotland i programmet Eter. Det går inte att länka direkt till programmet men via den här länken kommer ni en bit. Välj sedan 16.04-16.30.  Programmet Eter börjar efter ca. 4 minuter. Nu har jag rättat till länken, typiskt mediasidor att göra så att länken bara funkade just den dagen men nu ska ni alltså hamna på den 25 mars. http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=55&date=2011-03-25 Programmet ligger kvar i 30 dagar. Sen är han med i nyheterna 16.30-17.00 men det är samma inspelning.

Vi fick ett bakslag i vädret i slutet av veckan med snö, helt onödigt men visst det finns vissa göromål som underlättas av att det fortfarande är fruset. Göran håller ju på och röjer med buskröjaren nere på Gansstranden och det går ju bara så länge det är fruset, sen får vi vänta till sommartorkan och lite till antagligen.

Det lilla tacklammet på bilden från den 9 mars hon är verkligen på, igår sprang hon och puttade mig i knävecken när jag var inne hos dem och följe med hela vägen ut i rastgården. När jag satte mig ner framför henne stångades hon. Det var väl ett tacklamm tänkte jag och tittade efter och ser då att hon är tvåkönad. Dom är ofta bråkiga de tvåkönade. Nu gör ju inte det något vi hade inte tänkt att hon skulle bli tacka här på gården utan hon ska slaktas nu i vår.

På bilden lammungar med snö i pälsen även om det inte syns på bilden. Hittade en text "Frossa i lamm" på taffel.se som någon galning utan någon form av verklighetsförankring verkar ha skrivit. Nu tyckte hon i och för sig att det var tur att det fanns kravlamm men trots det så var det väldigt upprörande att läsa något så lögnaktigt om vanlig lammuppfödning. Nej lammungar fryser inte på vintern och behöver inte bo i uppvärmda stallar vilket gjorde att hon rekommenderade svenskarna att köpa Nya Zeeländsk lamm annat än på hösten. Nya Zeeländskt där de kuperar svansar eller hela rumpan kanske, där de flygplanssprutar betena med round upp och sedan släpper ut djuren 2 dagar senare. Där de använt så mycket preparat i förebyggande syfte på lamm så de nu är resistenta mot dessa osv. Där hon tycker att det är mer energibesparande med båttransporter från andra sidan jorden än att köpa lamm uppfödda i uppvärmda stallar, vilka antagligen inte ens finns i Sverige, vilka absolut inte skulle vara lönsamma och där lammet dessutom skulle växa sämre då lamm faktiskt äter för att hålla värmen.  Visst är det väl gulligt med lammungar som skuttar omkring på naturbetet men det krävs ju att du preparerar dem med medel både på insidan och på utsidan för att dom ska överleva. Våra lammungar som föds på vintern skuttar omkring och är jätte lyckliga men det är ju klart det är kravlamm och äter massor av örter via hösilage men det kanske bara är kravlamm som får gräs om dock via hösilage på vintern och dessutom behandlas de inte med en massa prepparat för att överleva. Sen har vi ju lamm som föds i augusti men då är det ju mycket lättare att skippa naturbetena och de får istället äta på vallar som redan är skördade minst en gång och där med klarar de livhanken utan medicinering varken genom munnen eller längs med ryggen.

Bild 2. Bagglammet från den 16/12, vilka fina färger. Bild 3. Minstingen från 14/2 inte så stor förhållandevis ännu dvs han förblir ju sist född men oj vad han växer.

Vi använder ju baggselar på baggarna under betäckning. I baggselen sätter man en färgkrita som sätter färg på tackans rumpa när hon betäcks. Det är jätte bra, man vet att det brunstas och att baggarna är aktiva. I augusti var vi jätte nöjde med att det blev massor med ordentliga stämplar så då fungerade kritorna. Däremot i augusti 2009 var vi väldigt missnöjda med kritorna för trots att vi köpt kritor Hot så var kritorna så mjuka att de bara gick sönder vilket gjorde att baggarna inte hade några kritor och vi fick väldigt dålig koll på hur betäckningen gick vilket ju gjorde att vi blev väldigt osäkra och baggarna fick ju gå kvar och sen blev allt väldigt utdraget och jobbigt. Vi påtalade problemet för LG Produkter där vi köpt kritorna, jag menade på att kanske var det Cold kritor som ska vara mjuka för att fungera på vinter som hamnat i Hot förpackning. Jag upplevde LG Produkter som att det örat var man inte intresserad att lyssna på, dom kunde nog inte göra fel. Vid betäckningen som pågår nu har vi det omvända förhållandet. Vi hade Cold och Mild kritor kvar sen tidigare i oöppnade förpackningar och de är stenhårda och sätter nästan inga märken alls. Nu har vi fått en krita köpt här på ön av en annan lammproducent som vi ska prova. Vi har även en del andra dåliga erfarenheter av LG, vi skulle köpa el-aggregat, jag ville ha lite personlig service, de skulle återkomma men Nej, jag handlade på annat ställe där jag fick det. Vi vill ha offert på 3 st creapfeeders, kom aldrig, vi handlade av annan leverantör.

I torsdags ordnade Göran ett privat studiebesök för oss 2 hos ett par i Hamra som också är lammproducenter och faktiskt har fler lamm än vad vi har och som alltså vet vad det handlar om. Det var både nyttigt och trevligt.

Var vi hemma hos mormor och firade hennes 99 års dag.

Mormor hon vill ju inte att man slösa pengar på saker som inte går att använda. Mamma tipsade att hon ville ha en tvål. Vi var ju sena som vanligt men hade för mig att jag hade en Maja tvål hemma och mycket riktigt. Sen tänkte jag mig något lammkött men vi hade inget lämpligt kvar utan bara bamse lårstekar så det fick bli en lever och en förpackning blod till blodpannkaka.

Trevligt var det att träffa en massa folk som man inte ser allt för ofta.

När hon fyller 100 får man ju hoppas att hon slipper att ha förklädet på sig.

Innan vi åkte hem passade vi på att hälsa på Filip, vi mötte Linnea och Filip inne på Skrubsområdet på väg till ridhuset så vi åkte dit och titta på en stund när de tränade. Han är så fin.

Tacklammet från den 16 december. En liten kelgris har det visat sig.

Det ser ju ganska kul ut när ungen står en våning upp och äter.

Här har vi den lilla sistfödda från den 14 februari.

Mamman och den lilla går inne i 2:a heatet med tvillingar där det inte är riktigt så många tackor som i etta stallet och det serveras lite mer kraftfoder.

På tal om kraftfoder, det går åt en 250 kg om dagen och nu det senaste fick vi ta hem 3 ton igen efter 10 dagar. Snart kommer vi dock att minska ner lite till tackornas, de kan gärna sinas ner lite efter hand den sista månaden men samtidigt äter ju ungarna mer den sista månaden innan avvänjning sen dyker ju åtgången.

Under 3 dagar i början av mars har vi jobbat med de 250 tackorna i arrendestallet. Vi började med att väga tackorna och efter det kunde jag planera betäckningsgrupperna. Sen har vi sortera dessa 250 tackor i 7 olika betäckningsgrupper. Det tar sin tid då det inte går att sortera mer än 2 grupper i taget så man får börja med att sortera den största gruppen åt ett håll och resen åt ett, sen får man köra resten en gång till och den störst gruppen åt ett håll och resten åt ett håll. Sen var det bara de mindre grupperna kvar och då kunde vi lite manuellt sortera i 3 grupper 2 ggr innan det var klart.

Den 4 mars släppte vi på de riktiga baggarna, vi lät teaserbaggarna gå kvar i de olika grupper så alla baggar skulle få konkurrens men dagen efter tog vi ändå bort dessa då det blir som så att i vissa grupper är teaserbaggen äldre än baggen och större och i någon grupp yngre, nästan större och framförallt mer på och släpper inte till den riktiga baggen. Det är bara Gotland som har kvar en teaserbagge då han nog ändå behöver lite konkurrens och där är Gotland äldst och störst. I den största gruppen där det bara ska tas fram slaktlamm har vi bara riktiga baggar men dom är 6 st. I övrigt har vi alltså en Gotlandsgrupp, 2 dorset grupper, 2 texel grupper + en grupp där den lilla tackan från 2010 inte var uppe i vikt för betäckning.

Tackor och lammungar myser i solen när tillfälle ges.

Lilla 24 från 2008 tycker att vällingspannet smakar mumma. Drömmer sig nog tillbaka till mattes knä och nappflaska. Hon tillhörde en trillingkull där mamman dessutom var riktigt gammal och denna lyckades jag till slut få att inse att lite extra mat nog inte skulle vara så dumt. Hon lärde sig men skulle absolut sitta i knäet. Sen satt hon gärna i knä hela sommaren.

Vi tog lite paus på eftermiddagen och tog med oss mamma, pappa och Stig på Vandringskäppen som hålls på restaurang Whitstjärnan. Det är alltså ett vandringspris som delas ut till en musiker. Det hela är ganska jazzinspirerat. Det pågick i några timmar och ett flertal band uppträdde. I bild är ABA som är Annelie Roswall, Bittis Jakobsson och i mitten Annika Fehling. Annelie och Bittis är annars mest kända från Ainbusk singers.

Den 22 februari åkte Göran till fastlandet för att umgås med sina barn några dagar. Inga-Britt kom hit några dagar och hjälpte mig främst med mathållningen och så städade hon såklart.

Den 23 februari var jag på kurs i lammningshjälp.

Den 28 tidigt straxt efter midnatt kom Göran hem, dagen efter gjorde jag inte mycket kan jag säga.

På bild den lilla som föddes den 14 februari i arrendestallet. Den hade så små öron så jag väntade ganska länge innan jag satte i id-märkena. Knäna ser ju lite roliga ut men dom rätar ut sig ganska snart, han är pigg och glad och sköter ätandet helt själv men lever ännu i en stor box med mamman. Dom får stå i egen box lite längre än vad som är brukligt.

Idag hämtade vi Ior, Bengt, Pyret, 35 och Kurt våra teaserbaggar. Dom + Gotland hoppade villigt på vagnen. Gotland fick vi ta av. Sen bar det av till arrendestallet för att reta upp brunsten på 250 tackor. Och det är fart på våra teaserbaggar vill jag lova.

Vi har preppat baggarna med selen någon månad men det är ju främst till för de riktiga baggarna.

Tackorna preppar vi sen 10 dagar med crystalyx, en typ av stelnad melassblandning med mineraler som dom äter som godis verkar det som.

Här har vi ettorna och deras rastgård.

Så här kan det se ut runt lammungarnas foderautomater.

Vi har en sådan här i varje avdelning och en ska försörja 90 ungar fast vi har lite fler ungar men det är nog ok för ibland finns det gott om plats vid den.

Vi använder dessa automater fram till att vi vänjer av lammungarna för sedan måste man begränsa givan procentuellt mot grovfodret och då måste alla kunna äta samtidigt för annars vräker de stora i sig allt och de minsta får alltså ingen ting.

Den 12, 13 och 14 februari byggde vi rastgårdar. Tackorna och lammungarna får nu gå ut och in som dom vill och ensilaget serveras utomhus.

Den 14 hörde jag ett litet svagt bräkande i arrendestallet. Först hittade jag en död unge och sen en levande. En liten plutt och ingen mamma. Det var bara att börja leta och vi hade redan börjat utfodringen och då är det alltid lite rörigt men till slut så. Det var en av ungtackorna födda 2010 som vi bestämde oss för att rekrytera i ett ganska sent läge när det blev klart att vi fick mycket mer stallplats än vi räknat med. Hon måste ha blivit betäckt dagen innan vi särade på tack och bagglamm. Dessa ville vi ha hem, ungen var liten, mamman förstalammare, misstänkte att den nog fått lite för lite mjölk. Jag tog ungen under jackan och Göran satte tackan framför sig på passagerarplatsen i pickisen. Nej så får man naturligtvis inte transportera djur men va gör man inte när det krisar och det är dryga kilometern bara. Väl hemma fick de en egen box och värmelampa. Tackan hade ett riktigt fint juver och massor av mjölk. Men ungen var liten så i 2 dygn sondade vi den regelbundet så vi visste att den fick tillräckligt och blev stark och stadig nog att äta själv.

Nu har vi nästan 850 djur som ska ha passning, mat, vatten och ren bädd så även om lammningen är över för den här gången så har vi mycket att göra.

Vi kan konstatera att suffolkbaggarna var väldigt aktiva under betäckningen, skulle tro att det är minst 95% av ungarna som ser ut som efter en suffolkbagge. Jag hade ju trott att 6 av 8 ungar skulle vara vita efter texel. Nu är jag istället lite orolig över hur våra texelbaggar fungerar, det kan väl inte ursäktas med att de flesta texelbaggarna  bara är året gamla det gäller ju att vara först med frisk spärma. Nu kommer vi ju att kolla några av texelbaggarna i mars då de får egna mindre grupper.

En vanlig dag i 2:a heatet tvillingar.

Mammorna i den här gruppen har ordnat upp det så att någon tacka här och var vaktar och så ligger det några högar med ungar medan deras mammor gör något annat. Äta eller ligga och idissla är den vanligaste sysselsättningen.

Det ser faktiskt inte ut så här riktigt i de andra 2 grupperna.

Den sista tackan från stor betäckningsgruppen lammade den 7 februari. Äntligen.

Nu återstår det bara en tacka. Vi hade ju de tackor som var hemma för att lamma i augusti och då ingen skanning var gjord så släppte vi ju dit vår gamla dorset bagge för att täcka upp på ev tomma tackor. När lammningen var över den 15 augusti gick han kvar med de som inte lammade + några andra bla en dorset tacka vi tagit hem för att hon var halt. Hon blev bra från sin hälta och var en av bara några stycken som faktiskt blev betäckta, för hennes del runt början september vad jag mindes. Sen var det ju meningen att dorset tackorna skulle betäckas senare på hösten så hon hamnade i gruppen med de renrasiga för jag tänkte som så att blir hon inte betäckt då så är hon ju dräktig och får komma till ladugården. Därmed blev hon aldrig skannad medan de andra blev det och dom var inte dräktiga. Nu blev det ju inget av med den där betäckningen av renrasiga så då vi inte visste så fick hon ju flytta in i ladugården med de dräktiga i november och vi kunde snart konstatera att både mage och juver växte. Hon lammade sen den 10 februari så hon måste ha blivit ombetäckt och det samma dag som vi tog bort dorset baggen.

En vanlig dag i 1:a heatet med tvillingar och mammor.

Det var även 2 andra tvillingmorsor som utmärkte sig med att få 2 ungar där var och en var stora som stora enlingar.  En av dem lilla 16 från 2008, vi konstaterade när den första kommit att Carl, skannaren nog haft fel, ungen var ju stor som en enling. Ställde henne i egen box och kollade av unge och juver. När vi kom tillbaka en liten stund senare fanns det ytterliggare en unge. Lilla 16 är föresten efter tackan som hade de bäst växande ungarna 2009 men när hon själv föddes var det en trillingkull och tackan ville inte ha lilla 16 och inte ville hon ha nappen, slutligen hamnade hon i någon form av adoptionsgrupp med 2 tackor och en drös ungar, jag försökte dock envisas med flaskan men nej så vad hon växte på vet jag inte och då jag inte vet hur det tar på ett litet tacklamm att leva på svältgränsen så ändrade jag mig och tyckte inte att vi skulle rekrytera henne trots att hon var efter finull och det var bestämt så men sen råkade vi sortera henne fel och hon hamnade ändå bland rekryteringstackor istället för bland slaktlammen och då är det det där med att det är ganska svårt att fånga just ett lamm och till slut när det aldrig blev av så bestämde vi oss för att hon fick väl leva. Hon är en av dem från 2008 som är riktigt tam och får man 2 sådan praktungar så var det nog inte särskilt skadligt att leva på svältgränsen. En annan som vi trodde väntade en enling, samma sak hon lammade, ungen var stor, jag ställde henne i box och kollade av att allt var ok, en liten stund senare när jag återkom fanns ytterliggare en unge. Både 16 och denna fick dock bara bagglamm.

I bild är det Lill Skruttan med sin första lammunge. Den som följt med i dagboken minns Lill Skruttan från sommaren 2009 då Göran bar hem en slokörad sjuk lammunge på axlarna. Då hade hon fått fästingsjuka men blev bra igen efter medicinering. Hon kom däremot ordentligt efter i tillväxt så hon fick vänta ett år längre än de andra ungtackorna 2009 innan hon fick träffa bagge. Hon blev riktigt tam så småningom. Ungen är en vecka gammal här. Och det blå betyder inte trilling längre utan det var ett antal olammade ettor som i det sista blandades med de lammade och inför det fick dom ett blått streck längs med ryggraden och när dom lammat blev det ett blått sträck på tvären.

Februari månad är mötenas månad och diverse årsmöten byter av varandra. Dessutom var jag revisor i flera av dem så jag och den andra revisorn åkte runt i socknen och kollade räkenskaperna.

Bonden vill gosa lite med nappisarna.

Göran har börjat gå lite i skogen, eller på ett skogsbete där länsstyrelsen tyckte att det var lite för mycket träd. Nu åker dom ner och blir flis till nästa vinter.

I slutet av januari hann vi även att äntligen bjuda hem ett par som vi arrenderar mark av. Det var en trevlig kväll och självklart bjöd vi på lammstek.

Ja, en pinne tycker Edit. Alltså det är helt fel intresse för en border.

3 lammningar.

Den 20:e, 1 lammning.

Den 21:e, 2 lammningar.

Nu blev det ganska tjatigt men det jag vill komma till är att 3 veckor in i januari var vi klara med 194 lammningar av väntade 210 st. Det är så det ska vara. Sen var det segt, en lammning eller ingen lammning, vid 2 tillfällen 2 st och en dag 4 st.

Den 23 januari, vi fortsätter att tömma sista delen av verkstaden på inventarier som följde med gården. Nu är det bara ett hörn som återstår men det får bli längre fram, vi måste ordna annan plats för mycket men det är ändå mer som ska kastas.

Nappungar igen. Dom har nu blivit en till, en sådan där som mamman inte vill ha. I år har jag dock ingen som envisas med att sitta i knät eller som inte har lärt sig lammbaren och som ska ha nappflaska under hela perioden.

I dag är vi uppe på 12 lammningar igen.

På kvällen åkte vi till stan och gick och såg senaste Änglagård.

Den 15:e, 12 lammningar.

Den 16:e, 12 lammningar.

Den 17 januari höll vi på att drunkna här. Det har töat och på plattan utanför slaktlammen flöt isflaken omkring runt rännan och vågutrustningen. Vi skulle väga så vi fick flytta på allt så Göran kunde köra bort alla isflak och allt vatten med traktor och skopa.

10 lammningar den 17:e.

Den 18 januari, lite vår i luften och 6 lammningar.

Inne i första avdelningen för tvillingar med mammor. Här är dom nu 50 tackor med lammungar födda från den 16 december till den 6 januari.

Vi håller på att rulla in en ny höbal och antagligen har vi också just halmat. I mitten ser man ungarnas foderautomat.

Liten frist på lammningen idag, bara 2 tackor.

Fristen höll i sig i ytterliggare 2 dagar med 4 resp. 3 lammningar innan det började öka igen.

12 januari 7 lammningar.

13 januari 9 lammningar.

4 nappungar. De två första  är tvillingar, dom var 3 från början och vi klarade tyvärr inte tackan då den första ungen låg väldigt illa och allt blev väldigt jobbigt. De andra 2 var sådana som mamman inte ville ha, hon accepterar en av 2. I dessa fall kollar vi numera om detta är något som hänt tidigare och har det gjort det så blir det dessvärre sista lammningen för den tackan.

Det är ju så nu när vi har så mycket tackor att easy care blir viktigare, tackan måste kunna lamma själv, ta hand om alla sina ungar och mjölka bra. Sen ser vi naturligtvis till individen, finns det någon förmildrande omständighet så provar vi igen.

Idag var det 8 tackor som lammade.

I dag var det töväder med regn vilket gjorde att vi fick isgata här.

De 2 förstfödda från den 16 december, dom är ännu herrar på täppan kan man säga, mamma övervakar till vänster. En försmak på att alla lammungar ska vara uppe i rundbalshäckarna.

Här hemma fodrar vi bara ensilage i rundbalshäck i år. Det funkar bra och vi har många häckar så alla djur har egen plats, det gör väl att det är lite färre ungar uppe i maten men dom tycker att det är kul.
Det skapar dock ett ordentligt merarbete för oss. Rundbalen är mindre i diameter än rundbalshäcken och om man inte drar ner ensilage och packar mellanrummet hårt med ensilage så ramlar ungarna ner mellan ensilagbal och höhäck och kläms eller kvävs till döds.
Nu har vi dock lärt oss det men det är ett tradigt jobb till skillnad mot att bara ställa fram balen och ställa dit häcken som man gör med bara vuxna djur och inget annat år har vi bara fodrat med bara rundbalshäckar. Hittills bara en unge som dött på detta tråkiga sätt i år (som tur en tvilling så mamman ändå har en unge), tidigare år har vi förlorat några stycken.

När jag nu berättar om tråkigheter så får man inte glömma att på det flesta raderna i lammningsblocket står det "Klart på morgonen" eller "Lammat själv".

Vintern behåller sitt grepp om Näs. Här någon nitisk snöröjare som plogat ut snövallarna alldeles för lång, ut över våra staket. Troligen för att få plats med mer snö som sedan aldrig kom. Jag är inte alls glad åt detta ofog då våra staket tagit stor skada. Det är väl inte bara vår snö. Jag har i alla fall dokumenterat en del av eländet och tänker ta fler kort när skadorna blir mer synliga när vallarna är borta. Får höra mig för hos ansvarig myndighet om det ska gå till på det här sättet. Det fanns till och med bilförare som trodde att vägen var mycket bredare än den är och vi fick komma till undsättning med traktorn.

Idag var det 13 tackor som lammade.

Igår lammade en tacka i arrendestallet och idag en till. De var av den där mörkbruna modellen där färgmarkeringen går bort på en gång och där vi alltså inte såg den orangea markeringen för tvillingungar. Allt väl dock, varsin vit och svart unge. Dom fick stå kvar i egna boxar i arrendestallet några dagar innan vi tog hem dem. Istället insåg vi så småningom att vi hade två tackor här hemma med några underliga blå streck på kroppen = väntar trillingar som faktiskt inte väntade alls utan det måste varit något annan anledning dom hade blått på sig för 210 dräktiga var det ju.

Nu har vi ju gjort det här i några år och det blir mer och mer intensivt så nu håller jag inte koll på hur många som lammat totalt och hur många som återstår och hur många lammungar vi fått.

Lammungarna är dock fortfarande lika söta och imponerande.

Vi har mycket djur och det är alltid ett antal storbalar som ska fram med ensilage och halm. Vatten till alla djur mm.

I bild en bamse enlig född idag.

Den 5 januari lammade 9 tackor.

Den 6 januari lammade 13 tackor.

Den 7 januari lammade 9 tackor.

En av 2 fantastiska amaryllis som Göran köpte i samband med någon kursdag på Lövsta lantbruksgymnasium i december. När de första klockorna vissnat kom det nya.

I dag satt lammningen riktig fart, 12 tackor som lammade. De 2 första just lammat när vi kom hem från Visby på nyårsnatten och ytterliggare 2 lammade innan vi kom in från ladugården på natten. Sedan var det 2 tackor till som var klara när vi kom ut på morgonen. Sen fortsatte det under dagen och den sista vi såg lammade vid 21 tiden.

Den 2 januari fortsatte det med 15 tackor, samma sak här, ett antal klara på morgonen som man ska ta reda på och sätta i egen box för några dagar, kolla mammornas juver, kolla att ungarna är ok och äter.

Den 3 januari, rekordet den här lammningsperioden. 17 tackor lammade.

Snart. Nya sidan är i alla fall klar nu och alla länkar från alla sidor funkar tror jag. Men i år skriver jag nog datumen för när det hände i verkligheten det blir så förvirrande annars.

Men backa lite till 2010 för jag har lagt in slutet av december där.